Krönikör: Linus Bouvin.
Om ett par månader kan Donald Trump åter flytta in i sitt torn på Manhattan. Ifall väljarna så önskar. Om inte får han fortsätta hoppa in och ut ur helikoptrar och flygplan, och hålla bisarra presskonferenser i Vita husets trädgård.
Bisarr är kanske ett bra ord för att beskriva Donald Trump. Karln verkar sakna all form av självinsikt. Så fort han anklagas för att vara rasist, sexist, anti-demokrat o.s.v. svarar Trump nästan alltid med att han är den raka motsatsen till det han anklagas för att vara. “Jag är den minst rasistiska personen som finns” blev hans svar när Joe Bidén anklagade honom för att göda rasistiska stämningar i den senaste presidentvalsdebatten.
Som sagt, självinsikt är inte Trumps starkaste karaktärsdrag. Oftast när Trump ställs inför en specifik politisk fråga brukar han hävda att han är den person här på jorden som vet mest om just denna fråga. Det kan vara allt från komplexa handelsfrågor till ännu mer komplexa frågor som rör framställningen av kärnvapen. Eller varför inte detta citat som Trump uttalade under dom rasande skogsbränderna i Kalifornien i somras: “Ingen vet mer om skogsbränder än jag.”
Det är nog många som kommer bli lättade ifall vi på onsdag får veta att dom amerikanska väljarna valt att rösta bort drummeln som just nu huserar i Vita huset. Sedan Trump kom till makten har splittringarna mellan det amerikanska folket blivit allt tydligare. Trump har mobiliserat hatfyllda män, som idag patrullerar gator och torg i form av miliser. Våldet mellan dessa miliser och deras motståndare blir allt värre. Under året som gått har flera, från båda sidor, fått sätta livet till. Många fruktar vad en förlust för Trump kan komma att leda till.
Trump har också avskaffat lagar som verkat för att minska miljöfarliga utsläpp. Då Trump och det Republikanska partiet sitter i knät på olje- och kolindustrin, var detta något av det första dom lät göra efter vinsten 2016. Det är uppseendeväckande att i en tid när till och med despoterna i Saudiarabien ställer om sin energipolitik, väljer Trump och hans republikaner att totalt ignorera varje stavelse som har med klimatomställning att göra. Trump och republikanernas vårdslösa agerande har gjort att flera forskare valt att kalla dom för det just nu största hotet mot mänskligheten.
Det är enligt mig alltså en vinst för mänskligheten ifall Joe Bidén och Demokraterna kammar hem kongressen och Vita Huset nu på tisdag. Men jag kan inte förneka att mina känslor är blandade kring att förlora Trump som president. Jag måste bekänna att jag känner en viss sympati för denna, minst sagt specielle karaktär, med sitt blonderade hår och orangea hy.
Det var främst när Trump kampanjade till presidentkandidat som jag tyckte om honom. Det var som att Trump drog byxorna av hela etablissemanget med sin kandidatur. Han anklagade dom republikanska partitopparna för att ha lurat amerikanska folket när dom tog beslut om att invadera Irak – vilket stämmer. Han anklagade dom demokratiska partitopparna för att vara köpta av Wall Street – vilket också stämmer. Och hur än Trumps motståndare försökte avvärja honom, växte han sig bara starkare, och förnedringen av det politiska etablissemanget blev bara större.
Mycket av amerikansk politik är show. Dom högst uppsatta politikerna arbetar mer för sina ekonomiska donatorer än för sina väljare. För att dölja detta ruttna system gör man stora tillställningar av förhållandevis ytliga frågor, och skapar därmed känslan av skarpa skiljelinjer motståndarna emellan. Men när det kommer till kritan handlar detta förfarande egentligen om just iscensättande av show. Det etablissemanget helst av allt vill är att bli lämnade i fred, så att dom kan skapa så stora förmögenheter som möjligt åt sig själva och sina donatorer.
För mig är Trumps framgångar bara en bekräftelse på detta ruttna system. När Trump klev upp på scenen kunde etablissemanget inte längre dölja att kejsaren är naken. Det ständiga förlöjligandet av amerikansk politik hade lett till att den bäst lämpade för att leda denna dokusåpa var just, en kändis från en dokusåpa. Trump är för mig politik-dokusåpan personifierad.
Så ja, lite kommer jag att sakna Trump ifall han tvingas att flytta hem till New York igen. Han är en ofiltrerad och omaskerad politiker. Oberäknelig, ja. Farlig, ja. Men även om det mesta som rinner ur hans mun är avföring, så sker det inte med en illasinnad slughet, som hos så många andra amerikanska etablissemangspolitiker.
Linus Bouvin
