Bild från Pixabay.

(o)Balans i skolvärlden

Svenska skolsystemet är unikt, internationellt finns inte motsvarande. En stor andel privatskolor tillåts tillämpa en affärsmässig syn på kunskap. Tankesmedjan Balans tänker flera tankar högt om hur utvecklingen har blivit i skolan.

Marcus Larsson och Pia Plesner är den starka duon bakom denna tankesmedja och pekar på flera obalanser som uppstått sedan privata skolkoncerner tilläts komma in på skolmarknaden.

I en artikel i Internationalen nummer 24-25/2022 skriven av Rasmus Klockljung får Marcus Larsson utveckla sina tankar under titeln “Skolkoncernernas expansion får fortsätta”.

I Internationalens artikel pekar Marcus Larsson på den skeva balansen som uppstår när de privata skolorna ska ha samma ekonomiska kompensation som de kommunala. Ett exempel är koncernägda Realgymnasiet som driver naturbruksskola med hästhållningsprogram i Trollhättan – men utan att ha varken hästar, stall eller utrustning. En extern ridskola får stå för den resursen. Naturbruksprogram ger nästan dubbel skolpeng som många andra program. Dock har Trollhättans kommun upptäckt detta och dragit det till förvaltningsrätten.

“Detta är bara ett av många exempel på marknadsskolans skadliga incitamentet att erbjuda sämre förutsättningar för lärare och elever för att kunna maximera sin avkastning. Men det är egentligen politikerna ilskan ska riktas mot – inte skolägarna. De gör ju bara det systemet uppmuntrar dem till. Vi behöver återreglera skolan så att alla huvudmän – såväl kommunala som fristående – måste leva upp till tydligt ställda krav på verksamheten. De kan till exempel handla om maximal undervisningstid för lärare, om tillgång på skolbibliotek och läromedel eller om att naturbruksgymnasier måste erbjuda sina elever möjligheten till praktisk utbildning på en av skolan driven hästgård eller jordbruk”, säger Marcus Larsson till tidningen Internationalen.

En annan tankevurpa som politiker gjort visar Marcus Larsson genom att i en Twitter-tråd peka på  hur “pensionerade” politiker går till att börja jobba med lobbyverksamhet för friskolor.

“Under två år har jag kartlagt kopplingar mellan f.d. politiker och välfärdsbolagen (fokus på skolan) och berättat om dem på Twitter, i debattartiklar och i en bok.” säger Marcus Larsson i en Twitter-tråd. Den Twittertråden blir lång…

Ett exempel är ägaren Peje Emilsson som har en bakgrund som moderatpolitiker och han anses vara den “främsta arkitekten bakom den svenska friskolemodellen”.

Jimmy Jansson ler när Engelska skolan etablerar sig i Eskilstunas stadsdel Fröslunda. Som volontärjobbare i nämnda stadsdel har jag svårt att dela leendet med honom – en stor andel boende i Fröslunda har problem med svenska språket och det känns lite fel om många barn hoppar över svenskan i sin undervisning.

Känslor som uppkommer när jag följer tankesmedjan Balans är samma som uppkommer när Arbetsförmedlingen avlövas och privata coaching-företag hittar en affärsmöjlighet, summan blir – lite dyrare och lite sämre. Kaa-ching rakt in i det privatas plånbok!

Skolan ska vara inkluderande och kompensatorisk som det står det skrivet i skollagen, men är det så?

PISA-undersökning, vinster i privatskolor, antal ofullbordade skolgångar och allmänna åsikter om privatiseringar som inte återfinns i den parlamentariska representationen i riksdagen ger tanken att det finns en negativ utveckling.

Utbildning leder till jobb och kan vara en vara en väg från ett segregerat samhälle, vi kan inte slösa bort resurser genom att fuska med skola, eller..? Våra ungdomar är värda en bättre skola – lyssna på Balans!

Skolpeng: Skolpeng är ett belopp som varje kommun delar ut till skolorna för varje elev, snarare än att tilldela varje skola en budget i form av en klumpsumma. Det infördes 1992 som en del av friskolereformen.

Tommy Fredriksson

Liknande artiklar