Barn- och utbildningsnämndens ordförande Jari Puustinen kan nog den närmaste tiden räkna med en hård strid om skolan. Illustratör: Tommy Bimman Andersson

Eskilstunas gymnasielärare reser motstånd mot aviserade nedskärningar

För Eskilstunas gymnasielärare inleddes vårterminen med information om det social-moderata kommunstyrets planer på kraftiga nedskärningar. Nedskärningar som enligt många lärares mening kommer att innebära allvarliga försämringar för både elever och personal. Reaktionen har kännetecknats av en uttalad beslutsamhet om att nedskärningarna faktiskt måste stoppas.

Enligt kommunstyret ska utgifterna för personal och drift på de tre skolorna sammantagna kapas med lågt räknat 30 miljoner kronor.

För Rekarnegymnasiet, där personalkostnaden 2017 var närmare 96 miljoner, ska denna kostnad enligt förslaget vara reducerad till 89 miljoner kronor 2019. Samtidigt gör man bedömningen att antalet elever på skolan under de två åren ska ha ökat med drygt 40, och ligga på cirka 1470 vid terminsstarten 2019.

Detta innebär att personaltätheten (förhållandet personal per elev) ska pressas ner med drygt nio procent.

Också i driften vill kommunstyret skära, och för Rekarnegymnasiet handlar det om en neddragning på 23,1 procent, för tvåårsperioden 2017-19. Den sammantagna neddragningen på personal och drift kommer därför att hamna på mer än tolv miljoner.

Reaktionerna har inte uteblivit. Efter en fackligt möte under tisdagen förklarade Gunilla Skogsmo, ombud för Lärarnas Riksförbund på Rekarnegymnasiet, att man ämnar kontakta både lärarna på de två andra kommunala gymnasierna och Lärarförbundet, den andra fackliga organisationen för lärarna. Detta med syftet att diskutera hur ett motstånd mot de planerade nedskärningarna ska organiseras.

Till eFOLKET säger Jorma Hämäläinen, ombud för Lärarförbundet, att hans organisation ställer sig mycket positiv till en propå om samverkan.

– Bland oss yrkeslärare är vi väldigt oroliga för effekterna av den kraftiga aviserade neddragningen vad gäller driften. Det kan drabba undervisningen på ett mycket olyckligt sätt, understryker Jorma Hämäläinen.

Reaktionerna på Rinmansgymnasiet har varit desamma:

– Sverige är rikare än någonsin, Eskilstuna Kommun har gått med ekonomiskt överskott 14 år i rad och politikerna har talat om vikten av satsningar på skolan. De aviserade nedskärningarna är inget annat än ett svek, säger en av Rinmansgymnasiets lärare till eFOLKET. Och tillägger att han är säker på att det är de mest utsatta eleverna som kommer att drabbas hårdast.

Från kommunstyret har det signalerats att nedskärningarna ska ses som ”temporära”. Om några år ska nivåerna vara återställda har budskapet varit. Men eFOLKET erfar att detta budskap inte vunnit lärarnas tilltro.

– Om det nu handlar om något temporärt föreslår vi att kommunstyret avstår från det, kommenterade en lärare efter de fackliga mötena på Rekarnegymnasiet.

– Nedskärningen motsvarar ungefär 18 öre på kommunalskatten. Det vore väl f-n så mycket bättre att ”temporärt” höja skatten med 18 öre, jämfört med att ställa till oreda och försämringar för eleverna och undervisningen.

Det verkar onekligen som att Barn- och utbildningsnämndens ordförande Jari Puustinen (M) och hans lierade Jimmy Jansson (S) bör räkna med att en hård strid förestår.

Den planerade nedskärningen för de tre gymnasierna uppgår uppskattningsvis till något mer än 30 miljoner. Eskilstuna kommun tar in drygt 4 miljarder i kommunalskatt. Neddragningen motsvarar därför 0,7 till 0,8 procent av skatteintaget. Eskilstunas kommunalskatt är 22 kronor och 8 öre på hundralappen. 0,8 procents påslag på skatten ger en höjning till knappt 22:26. Då landstingsskatten i Sörmland ligger på 10 kronor och 77 öre skulle Eskilstunas totala kommunalskatt efter en ”temporär” höjning med 18 öre bli 33.03. Vilket fortfarande är lägre än den kommunalskatt som till exempel invånarna i Enköping har (33:05).

You May Also Like