Salih Muslim – ordförande i det socialistiska Rojava-kurdiska partiet PYD – intervjuades igår i svensk teve. Han fick då bland annat frågor om de anklagelser som Turkiets regering riktat mot PYD rörande bombdådet på en gågata i Istanbul den 13 november.
Turkiets regering och säkerhetstjänst har påstått att en för dådet gripen syrisk kvinna, som påstås heta Ahlam Albashir, “erkänt” att hon placerat bomben på uppdrag av PYD. Detta “erkännande” har av Turkiets regering använts som en förevändning för de terrorbombningar som nu pågår mot Rojava och kurdiska områden i norra Irak. Från den turkiska regeringens sida har man under det senaste halvåret öppet talat om en ny invasion i norra Syrien, det kurdiska Rojava. De pågående bombningarna kan vara inledningen till en sådan invasion.
Salih Muslim tillbakavisade bestämt någon som helst delaktighet i bombdådet på gågatan i Istanbul den 13 november – ett dåd som skördade åtta liv och många skadade. Han fördömde terrordådet och klargjorde att för PYD och partiets milis YPG är det fullständigt otänkbart att involvera sig i en sådan terrorhandling.
Att den turkiska regimen och säkerhetstjänsten påstår att den gripna kvinnan hävdat att hon agerat för PYD och YPG tyder på att det handlar om en false-flag-aktion av något slag, förmodligen med medverkan från krafter inom den turkiska säkerhetstjänsten.
Salih Muslim berättade också i intervjun att PYD erhållit information om att den gripna kvinnan har en IS-bakgrund. Tre av hennes bröder har stupat då de på olika ställen stridit för IS. Kvinnan har också en fjärde bror. Han är knuten till en väpnad islamistisk grupp som deltog i den turkiska arméns släptåg då det kurdiska självstyrets område invaderades 2019. Den Turkiet-lierade väpnade islamistiska organisationen som den fjärde brodern tillhör huserar nu i ett område som Turkiet ockuperade 2019.
I en eFOLKET-artikel (2022-11-15) konstaterade vi att allt tyder på en false-flag-aktion. Syftande på den gripna kvinnan ställde vi frågan: skådespelare eller offerlamm?
Salih Muslims uppgifter pekar i riktning mot det förstnämnda.
I artikeln skrev vi också att om “Ahlam Albashir” är ett offerlamm kommer hon att grundligt prepareras inför en rättegång, om hon inte “begår självmord” under häktestiden.
Att hon skulle kunna komma att dömas till döden nämnde vi också, vilket vi baserade på den felaktiga uppfattningen att dödsstraffet (som avskaffades 2002) återinfördes 2016 eller 2017, då detta diskuterades och hade ett starkt stöd i parlamentet. Presidenten Recep Tayyip Erdoğan förklarade sig vara positiv till ett återinförande av dödsstraffet, och ett färdigt förslag till grundlagsförändring fanns utarbetat i november 2016.
Men dödsstraffet återinfördes inte. Vi hade fel när vi skrev om en dödsdom som en möjlig utgång i det aktuella fallet. Även om dödsstraffet nu skulle komma upp igen till diskussion, och även om det faktiskt nu skulle återinföras, är det inte troligt att det skulle kunna tillämpas retroaktivt.
Vi ber våra läsare om ursäkt för den felaktiga uppgiften.
