Jag lyssnade idag på Ring P1 på radion. En inringare hade synpunkter på det här med att Nato, som ju sägs ska värna demokratin, själva inte är speciellt demokratiskt när det gäller beslutsfattande.
Han utgick från situationen där ett land, i det här fallet Turkiet, har vetorätt och nu kan stoppa Sverige från att bli medlem.
“Tänk om demokratin skulle fungera på samma sätt i riksdagen, att varje riksdagsledamot hade vetorätt. Då skulle det räcka med att någon säger nej för att besluten blockeras”, var hans resonemang.
Det är möjligt att jämförelsen haltar. Men det tål att tänka på. Är det demokratiskt att ett enda Nato-land kan blockera beslut som alla andra Nato-medlemmar vill genomföra?
Huruvida inringaren var för eller emot Svenskt Nato-medlemskap framgick inte tydligt. Det var själva beslutsprocessen han ifrågasatte. Men han tyckte det var förnedrande att Sverige ska behöva krusa och krypa för Turkiet för att bli godkänd. Inringaren påpekade också att Turkiet och Ryssland är goda vänner.
Kan ju lägga till att även Ungern, som också har uppenbara demokratiproblem, också hotar, eller lovar, att säga nej till svenskt Nato-medlemskap.
Jag har ju skrivit inlägg tidigare i eFOLKET om när Nato bildades 1949. Då var ett av länderna, Portugal, en militärdiktatur. Portugal fick vara med i Nato trots “demokratiparagrafen”:
“För att en stat ska kunna bli medlem i Nato krävs att den är en europeisk demokrati och rättsstat där militären står under demokratisk kontroll…”. Källa: Så fungerar Nato. Totalförsvarets forskningsinstitut 11 maj 2022.
Och när det gäller dagens Turkiet är det ingen överdrift att påstå att det finns allvarliga brister i den turkiska demokratin.
Till exempel lär Turkiet ha världsrekord i fängslade journalister. Oppositionspolitiker sitter fängslade i tusental. En av dessa är HDP-ledaren Selahattin Demirtas, som vi har skrivit om vid flera tillfällen här i eFOLKET.
Nu när Turkiet ska gå till val, sitter stora delar av den politiska oppositionen i fängelse. Hur demokratiskt är det?
Som sagt, jämförelsen mellan hur beslut fattas i Nato och Sveriges riksdag kanske haltar. Men visst tål det att tänka på att en enda Nato-medlem kan sätta käppar i hjulet för alla andra.
Motsvarande situation har vi också i FN:s säkerhetsråd där de fem permanenta medlemsländerna har vetorätt.
Det betyder att om ett enda land av USA, Ryssland, Frankrike, Kina eller Storbritannien lägger in sitt veto så blir FN handlingsförlamat.
För övrigt anser jag att Sverige ska underteckna FN-deklarationen om förbud av kärnvapen.
Men som Nato-medlem är det i praktiken förbjudet att underteckna denna viktiga FN-resolution.
Kampen mot atomvapen är ännu ett skäl att säga nej till svenskt Nato-medlemskap. I stället för att driva kamp för nedrustning och förbud av kärnvapen, blir vi då en del av en militär kärnvapenallians.
Lästips:
- Hur demokratiskt är Nato? – eFOLKET, 4 januari 2023
- Vetorätten i säkerhetsrådet åter på dagordningen efter Ryssland agerande i FN – eFOLKET, 13 mars 2022
- Hur står det till med Nato och förhållandet till demokratin – eFOLKET, 8 juni 2022.
Rolf Waltersson
