Från och med 1 januari i år får statsministern höjt arvode med 4 000 kronor per månad och har nu 184 000 kronor i månadsarvode. Vilket blir drygt 2,2 miljoner om året.
Samma påslag och arvode får riksdagens talman som därmed också får 184 000 per månad. Vilket blir drygt 2,2 miljoner om året.
Statsråden får ett påslag med 3 000 kronor och hamnar på 145 000 i månaden. Vilket blir drygt 1,7 miljoner om året.
“Det är vår uppgift att ge dem en rimlig ersättning. Vi brukar samlas en gång om året och tittar på hur utvecklingen har varit. Det handlar om vissa riktmärken och övriga avtal”, säger statsrådsarvodesnämndens ordförande Ove Nilsson i en kommentar till Aftonbladet.
Jag antar att det går till här som i många andra sammanhang när löner diskuteras och förhandlas. Man jämför alltid med de som har högre löner. Aldrig med de som har lägre löner.
Riksdagens ledamöter går heller inte lottlösa. De får påslag med 1 600 kronor i månaden och har nu ett månadsarvode på 71 500 kronor. Vilket blir 858 000 kronor om året.
En granskning som Nyheter24 redovisar 24 februari 2021 visar att de flesta partiledarna har andra inkomster utöver riksdagsarvodet.
I den granskningen hamnade Nyamko Sabuni (L) i topp med 3 266 000 kronor i taxerad inkomst för år 2019.
Lägst hamnade Nooshi Dadgostar (V) med 721 800 kronor.
De som sitter i regering och riksdag är förtroendevalda. De har inte lön, de har arvode. De är inte anställda, de har ingen anställningstrygghet. De kan sparkas med omedelbar verkan om de “trampar i klaveret” på något sätt. De har heller inga reglerade arbetstider utan ska i princip stå till förfogande dygnet runt årets alla dagar.
Hur mycket arbete som läggs ner kan säkert variera. Statsminister, statsråd och partiledare är ständigt jagade av media och andra och förväntas svara på allt mellan himmel och jord dygnet runt.
Men det finns skräckexempel på riksdagsledamöter som inte “gör många knop” men som ändå kvitterar ut sina arvoden:
Jimmie Åkessons svärmor är aldrig i riksdagen – men plockar ut 62 400 kronor i månaden. Nyheter 24.
Detta är ett exempel. Men det finns fler.
Men de har ett “skyddsnät” som garanterar en skaplig inkomst om/när de lämnar sina uppdrag eller blir utsparkade och inte hittar en annan försörjning.
Jag ska inte här och nu lägga några synpunkter på vad som är “rimlig ersättning” för statsministern och statsråden. Men tydligen tycker statsrådsarvodesnämnden att 180 000 per månad är för lite och att 184 000 är mera “rimligt”.
Se den här redovisningen som en komplettering till mitt tidigare inlägg om löne- och inkomstskillnader i Sverige.
“Hur mycket behöver man tjäna för att leva ett gott liv?” eFOLKET 17 januari 2022.
Jag räknar med att återkomma senare med lite funderingar och spaningar kring den frågan.
PS. Bara ett par reflektioner.
När nyligen S, V och Mp enades om att de allra fattigaste pensionärerna som har pensioner under EU:s fattigdomsgräns utlovades ett påslag som i bästa fall ger 1000 kronor i månaden direkt i plånboken, så framställdes det som en fantastisk förbättring, trots att många pensionärer kommer att ligga kvar under “fattigdomsstrecket” även efter detta påslag.
Detta förslag måste dock få majoritet i riksdagen för att bli verklighet.
När värnskatten avskaffades, enligt krav från C och L i januariavtalet, gav det 40 000 och mera i lägre skatt om året för de inkomstlägen där regeringens och riksdagens politiker ligger.
Lästips:
- Hur mycket behöver man tjäna för att leva ett gott liv?. eFOLKET, 17 januari 2022.
- Nyamko Sabuni, vad köpte du för pengarna? eFOLKET, 11 augusti 2020.
- Så mycket pengar tjänar partiledarna. Nyheter24, 24 februari 2021.
Rolf Waltersson
