Mellanårsvalet i USA

Mellanårsvalet i USA fick blandade resultat, med framgångar åt både det Republikanska (R) och Demokratiska (D) partiet. R stärkte sin majoritet i senaten från 51 av de 100 stolarna till 52, och D gick ner från 47 till 46. 2 stolar (Bernie Sanders, Vermont, och Angus King, Maine) hålls av självständiga ledamöter.

Demokratiska partiet tog över majoriteten i representanthuset för första gången sedan 2010, och ökade från 194 i förra valet till 232 stolar, mot R som fallit från 241 till 198. Omräkning och kompletteringsräkning, samt inkomsten av utlandsröster, gör att 5 stolar i representanthuset fortfarande inte har en klar vinnare i skrivande stund.

I delstatsvalen skördade D relativa framgångar, med 7 parlament i 6 delstater som vände från R-majoritet till D-majoritet, och endast i Alaska lyckades R vända den tidigare splittrade delstaten till ett uniformt R-styre. I dagsläget har D egen kontroll i 14 delstater, och R i 21, medans övriga 13 är splittrade, ofta med en Guvernör som inte är medlem i delstatsparlamentens majoritetsparti. Det är även första gången på 104 år som endast en delstat i unionen har olika majoritetsparier i de två kamrarna i delstatsparlamentet.

Valet 2018 har visat sig vara ett val som engagerar väljare så mycket att historiskt valdeltagande har sets över hela unionen. Exakta siffror är ännu inte tillgängliga, men siffran har redan överstigit mellanårsvalet 1966, med 48,7% valdeltagande, och ser ut att kunna slå det gamla rekordet från 1914, med 50,4% valdeltagande. I skrivande stund uppskattas valdeltagandet ha uppnåt 49,3%.

Valrörelsen har varit den dyraste i USAs historia, med kampanjkostnader på sammanlagt 5,6 miljarder dollar, enligt Busines Insider och The Center for Responsive Politics[1], att jämföra med 4,4 miljarder för presidentvalet 2016. Sharice Davis (D, Kansas) och Debra Haaland (D, New Mexico) blev de två första ur-amerikanska kvinnorna invalda till kongressen i Förenta Staternas historia, och Rashida Tlaib (D, Michigan) och Ilhan Omar (D, Minnesota) blev de första invalda muslimska kvinnorna i något delstatsparlament. Jared Polis (D, Colorado) blev den första öppet homosexuella guvernören, och den yngsta kvinnliga kongressledamoten i USAs historia blev Alexandria Ocasio-Cortez (29 år, D, New York).

I Florida beslutades även via folkomröstning att ge tillbaka rösträtten till de nära 1,4 miljoner invånare i Florida som förlorat sin rösträtten till följd av att ha dömts för ett federalt brott.

Valresultatet visar på en historisk splittring i amerikansk politik mellan konservativa och progressiva idérörelser. Även jämfört med den kontroversiella valrörelsen 2016, resulterade 2018 års mellanårsval i ett än mer polariserat USA.

Guvernörsvalet i Georgia avslutades i lördags, rapporterade The Hill[2]. D-kandidaten Stacey Abrams, som tävlade mot Brian Kemp (Republikan) och Ted Metz (Libertarianska partiet), förlorade med väldigt knapp marginal om knapt 55 000 röster.

“Han förhindrade lagliga röstare. Han förnekade också tillgång för 3 000 nya medborgare som borde ha registrerats, men han såg till att de inte kunde rösta.” sa Abrams till CNNs Jake Tapper i en intervju i söndags.[3]

Jonatan “Varulv” Rydén

Liknande artiklar: