Krigspolitiken: (M) ger (S) beröm, men också lite kritik.

Vad säger socialdemokraternas och miljöpartiets gräsrötter?

Lena Asplund, moderat ledamot i riksdagens försvarsutskott, glädjer sig åt att försvarsminister Peter Hultqvist å den svenska regeringens vägnar undertecknat (29/6) ett dokument som innebär att Sverige nu är anslutet till något som kallas Joint Expeditionary Force (JEF).

– Från Moderaterna tycker vi att det är oerhört positivt att Sverige skall delta i det brittiskledda snabbinsatsförsvaret, säger Lena Asplund i en intervju i Svenska Dagbladet (11/7).

Det var på ett toppmöte inom Nato 2014 som JEF bildades. Styrkan har kallats ”elitstyrka”, och det är meningen att den ska kunna sättas in överallt i världen. Den ska operera ”helt enligt Natos doktriner och standarder, vilket gör att den ska var helt anpassad för att kunna operera på Natos uppdrag”.

Sverige anslöt sig, tillsammans med Finland, formellt den 30 juni. Tidigare medlemmar är Nato-staterna Storbritannien, Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Nederländerna och Norge.

Eftersom den socialdemokratiska partiledningens officiella ståndpunkt är att Sverige inte formellt skall ansluta sig till Nato, har Peter Hultqvist i kommentarer angående JEF-medlemskapet framhållit att denna insatsstyrka inte är ”en del av Nato”. Den borgerliga oppositionens mening är att socialdemokraterna genom det så kallade värdlandsavtalet, och gemensamma överläggningar och militära övningar, redan i praktiken är en del av Nato. En mening som uppenbarligen delas av Vänsterpartiet. Dock utan den entusiasm som SD, M, L och C visat.

Vad gäller anslutningen till insatsstyrkan JEF hävdar Moderaterna att den innebär ”ett substantiellt steg närmare centrala processer i Nato” (SvD 11/7). Det tycker M är bra men partiet är kritiskt till att riksdagens försvarsutskott inte informerats och inte fått delta i processen. Liknande kritik har tidigare, som eFOLKET redogjort för (16/4), framförts av Liberalernas Allan Widman.

Moderaterna har nu anmält Peter Hultqvist till Konstitutionsutskottet, för den påstått bristfälliga hanteringen.

Initierade bedömare som eFOLKET har varit kontakt menar dock att den borgerliga kritiken, trots att den nu lett till en KU-anmälan, inte är ett särskilt allvarligt problem för Hultqvist och regeringspartierna. Trots allt får ju regeringen starkt stöd från hela det borgerliga blocket vad gäller JEF och närmandet till Nato. Värre är, enligt dessa bedömare, den interna kritiken och uppfattningen bland partisympatisörerna ute i landet. Många socialdemokrater och miljöpartister ställer sig mycket frågande till den pågående målmedvetna nedrivningen av den politik för alliansfrihet och fred som de förknippar med namn som Olof Palme och Birger Schlaug. Hultqvists uppfattning att USA och Nato står för en fredspolitik har många kritiker bland gräsrötterna.

Ett framtida problem för den militaristiska linjen som Hultqvist representerar kan uppenbara sig om Labour vinner nästa val i Storbritannien. Jeremy Corbyns antimilitarism är väl känd. Han har inte bara tydligt meddelat att han aldrig under några omständigheter, kommer att använda kärnvapen. Han betraktas också som en Nato-motståndare, och redan 2015 förklarade en brittisk general att en militärkupp skulle bli svaret om Labour med Jeremy Corbyn skulle försöka förverkliga sin fredspolitik.

I en politisk krissituation skulle det ju kunna bli så den brittiska militärer, som Hultqvist nu lutar sig emot, drar det kortaste strået i kraftmätningen men den folkliga fredsopinionen.

Corbyn och Labour tycks idag vara tämligen ensamma bland Europas socialdemokratiska partier om att hävda en fredspolitik. Men det finns grundad anledning att anta att bland de socialdemokratiska gräsrötterna, även utanför Storbritannien, denna fredspolitik har ett inte försumbart stöd.

Liknande artiklar: