Valaffisch. Donald Trump på stridsvagn.

I USA kan vem som helst bli president – Förutsatt att man har tillräckligt med dollar

Jag lyssnade på USApodden Sveriges Radio P1. Ett avsnitt som var lite av en pytt i panna med lyssnarfrågor av blandat innehåll.

Det började med att de tre medverkande, Ginna Lindberg, Roger Wilson och Billy McCormac, fick frågan från programledaren Sara Stenholm Pihl:

“Vilken av USA:s 12 nationella helgdagar är din favorithelgdag?”.

Därefter tog man upp frågan om varför poliser i USA inte har någon enhetlig uniform. Detta beror på att det finns många olika nivåen av polisutbildning. Den som vill höra mera kan gå in och lyssna:

Vad som fångade mitt intresse var en fråga från en lyssnare som undrade hur mycket väljarna påverkas av all “reklam” under presidentvalkampanjer. Alltså det som sprids via TV och radio, sociala medier, valfilmer från presidentkandidaterna på biografer, valaffischer och liknande.

Och framför allt de enorma pengar som satsas på den typen av “budskap” som i stort sett är förenklade reklamslogans utan någon som helst politisk sakupplysning – alltså ungefär som här i Sverige. Men jag kan tänka mig att det är ännu mera vulgärt i USA.

Någon summa för just Bio- TV- och Radioreklam, valaffischer och liknande kunde man inte ange.

Summan som nämndes i USApodden är att inför presidentvalet 2016 mellan Hillary Clinton och Donald Trump satsades det 8 miljarder dollar på deras valkampanjer. Motsvarande cirka 65 miljarder kronor.

Vid det senaste presidentvalet 2020 mellan Donald Trump och Joe Biden hade summan stigit till 11 miljarder dollar. Motsvarande närmare100 miljarder kronor.

I tidningen Arbetet 8 januari 2016 skriver man att slutsumman för presidentvalskampanjerna i USA 2016 “beräknas denna gång bli närmare 50 miljarder kronor, mer än dubbelt så hög som efter presidentvalet 2012”.

Det finns många och delvis varierande siffror. Exakt hur mycket det kostar att hamna i Vita huset är svårt att få grepp om.

Men en sak är klar – det handlar om många miljarder dollar för att bli vald till president i USA. Så det är nog inte “vem som helst” som kan bli president.

Att valkampanjerna i USA kostar mycket jämfört med i Sverige beror till stor del på att man i USA huvudsakligen har personval. Man röstar inte på partier, som i Sverige, man röstar på personer.

Då ska varje presidentkandidat, och även kandidater till kongressen två kamrar, driva sina egna personliga valkampanjer med politisk reklam av allehanda slag.

I USA är tvåpartisystemet cementerat. Det är nästan omöjligt för andra partier och kandidater som saknar kampanjpengar att slå sig in.

Senaste valet visar hur cementerat detta tvåpartisystem är. Fördelningen av de 100 platserna i Senaten:

  • Republikanerna 50
  • Demokraterna 48
  • Oberoende 2

Fördelningen av de 435 platserna i Representanthuset:

  • Demokraterna 220
  • Republikanerna 212
  • Vakanta mandat 3

Källa mandatfördelningen: Wikipedia.

Rolf Waltersson

Liknande artiklar