Forskningen visar att tandkräm inte gör tänderna vitare

Mördande reklam för miljarder

”Allting går att sälja med mördande reklam.

Kom och köp konserverad gröt”

”Konserverad gröt” är titeln på visan Ulf Peder Olrog skrev och sjöng under andra världskriget. Texten var en känga åt de fabrikörer som gjorde pengar på matbristen genom att marknadsföra surrogatmat. Till och med den konserverade gröten var fusk, ”bara vassla och sågspån, inga gryn”, raljerade Olrog i sin visa.

Reklamen förr också var utbredd och vilseledande. Tittar man i gamla dagstidningar och tidskrifter, finner man att de innehöll minst lika stor andel reklam som dagens tidningar och tidskrifter. Även ”kändisar” som idrottsmän och skådespelare användes flitigt som lockbete. ”Nio filmstjärnor av tio använder LUX toalettvål”. Eller ”MMMMarabou” på bioreklamen med skådespelerskan Yvonne Lombard. Hockeyspelaren Sven ”Tumba” Johansson gjorde bilreklam. Bara för att nämna några ur högen.

Maraboureklam med skådespelerskan Yvonne Lombard 1957

Men ändå vill jag påstå att dåtidens reklam var en rännil jämfört med den flodvåg av reklam som sköljer över oss idag. Vi möts av reklam överallt, i brevlådan, i tidningar och tidskrifter, på reklamtavlor i det offentliga rummet, i TV, under idrottstävlingar där arenor och tävlande är nerkletade med reklam från topp till tå, och Internet som är den största arenan för spridande av reklam.

Klart är också att reklamen innehåller allt mindre av varuinformation och anspelar alltmer på känslor och upplevelser.

Ta de filmade inslagen av bilreklam som exempel. Just den här bilen tar dig ut på de stora äventyren. Och så visas bilder när bilen åker genom ett öde landskap för att till slut hamna där det stora äventyret tar vid. Där man ska köra mountainbike i bergen, fiska vid en spegelblank fjällsjö där fångsten grillas över öppen eld. Ofta bilder från luften så att man verkligen ser ”det stora äventyret” som väntar bakom nästa krön.

Eller så är det närbilder på någon ”läckert” formgiven detalj. Ett bakljus, en växelspaksknopp, en backspegel. Alltid effektfullt ljussatt.

Eller så är det bilens ”muskler” som visas upp. En vansinnesfärd så snabb att allt vid sidan om vägen fullkomligen exploderar av tryckvågen.

Eller familjen i bilen som passerar en bro, där plötsligt en stor val hoppar upp ur vattnet och flyger över bilen och bron, till barnens stora förtjusning

Den här typen av reklam säger inget om bilen, inget om bränsleförbrukning, inget om avgasutsläpp och annat som kan vara av visst intresse. Det är ”äventyret” som är det viktiga.

Samma är det med den mesta reklamen. ”Things go better with coke”. Vad det är som går så mycket bättre med Coca Cola får man aldrig veta. Det får man själv fantisera om. Men något är det ju!

Allt oftare tar sig reklamen extremt osmakliga former. Till exempel under skid-VM i Falun 2015 då ett vodkamärke marknadsfördes både på stora skyltar längs spåren och på skidåkarnas tröjor och nummerlappar. Man kan ju tycka att sprit och idrott är en dålig kombination.

Hur mycker kostar då det här kalaset? Hur mycket satsas på reklam varje år?

Jag har hittat uppgifter på nånstans mellan 82 miljarder (Institutet för reklam och mediastatistik) och upp till drygt 100 miljarder per år enligt uppgift i SVT Kultur 23 april.

Och då tror jag inte man räknat in vad all ”smygreklam” kostar, all denna produktexponering som förekommer i filmer, TV-program och i andra sammanhang. Till exempel bilar och resecheckar som lottas ut i TV-program och som är reklam för respektive bilmärke och resebolag.

Igår hörde jag på SVT Kultur att spelbolagen satsar mera på att få skådespelare och andra ”kulturpersonligheter” att ställa upp som ”ambassadörer” för spelbolag, för att på så vis ”bredda” spelintresset till en ny ”kundkrets” – de som har mera kultiverade intressen.

I det TV-inslaget sa man att spelbranschen är den enskilt största bransch vad gäller satsningen på reklam.

Spelbolagen stod 2018 för 7.2 procent av all reklam i Sverige. Och de satsade 7.5 miljarder kronor på sin spelreklam.

Det betyder att man landar på drygt 100 miljarder i reklamkostnad varje år bara i Sverige.

Alltså någonstans mellan 82 – 100 miljarder per år kostar reklamen.

I slutändan är det alltid vi konsumenter som betalar. Reklamkostnaderna är inräknade i priset på alla varor och tjänster vi köper.

Slår man ut dessa reklampengar på varje medborgare i Sverige, betyder det att vi i genomsnitt tvingas betala runt 8 000-10 000 per person och år för reklamen. Så mycket betalar vi för att bli lurade och förda bakom ljuset.

Några kanske tycker att det är värt pengarna.

Jag gör det inte.

Rolf Waltersson

Liknande artiklar: