Julia Rydberg höll uppskattad föreläsning på ABF. (Foto: Rene Forsman)

Föreläsning om Emilia Fogelklou på ABF i Eskilstuna

Ett trettiotal intresserade hade samlats i ABFs lokaler i centrala Eskilstuna på tisdagskvällen för att lyssna på Julia Rydberg när hon berättade om Emilia Fogelklous liv som kväkare, teolog, religionsmystiker och författare.

Emilia Fogelklou växte upp i Simrishamn på Österlen i Skåne. Hon blev så småningom framstående pedagog, den första kvinnliga teologen i vårt land, och en av dåtidens mest namnkunniga religionsvetare.

Emilia Fogelklou (1878 -1972) skrev ofattbart mycket, konstaterade Julia Rydberg, som själv är kväkare. Fogelklou skrev ett trettiotal essäer, romaner och avhandlingar inom t ex teologi, psykologi samt skönlitteratur. Här är en liten del av dessa: Frans av Assisi från 1907, Birgitta 1919, Apostlagärningarna 1922, Kväkaren James Nayler från 1929, Den allra vanligaste människan 1931. Vidare så skrev Emilia Fogelklou om den heliga Birgitta som gavs ut 1941 med titeln Bortom Birgitta.

Några år senare kom romanen Arnold som handlade om Emilia Fogelklous man Arnold Norlind. Den boken anses vara en av 1900-talets kanske bästa kärleksromaner. Boken gavs ut i ny upplaga 2009. En annan berömd roman som Emilia Fogelklou skrev fick titeln Resfärdig och gavs ut 1954.

År 1988 kom sedan brevsamlingen Kära Illi, käraste Elin. Det är en brevväcxling mellan Emilia Fogelklou och Elin Wägner. De båda hade en lång vänskap som sträckte sig över nästan 30 år. Dessa brev sammanställdes av Gunnel Vallquist och gavs ut så sent som år 1988.

Boken innehåller alltså brevväxlingen mellan Emilia Fogelklou och Elin Wägner mellan åren 1926 fram till Elin Wägners bortgång 1949. Fogelklou och Wägner hade då bland annat deltagit i några viktiga konferenser, i bland annat Haag 1915, vars främsta syfte då var att försöka få stopp på första världskriget.

Fogelklou och Wägner hade vid sidan av sina författarskap och sitt internationella engagemang även kämpat för kvinnlig rösträtt i vårt land. De båda var dessutom involverade i den kvinnliga Medborgarskolans verksamhet på Fogelstad i sörmländska Julita där de båda stod för en del av undervisningen, Wägner undervisade i fredsfrågan bl a, och Fogelklou undervisade i religionskunskap och psykologi.

Avslutningsvis lite kort om kväkare. Kväkarrörelsen växte fram under 1600-talet i England och spreds till bland annat USA. Dess grundare hette Richard Fox. Emilia Fogelklou var sedan själv med och bildade den svenska kväkarrörelsen 1931 och rörelsen har nuförtiden 135 medlemmar i Sverige. De träffas och har sina möten i Rimbo i Uppland och på söder i Stockholm. Att vara kväkare innebär att vara pacifist, mot krig, att vara god demokrat, med en djupt kristen livssyn.

Kjell Andersson

Liknande artiklar: