Moderaterna i Eskilstuna vill sälja ut 2600 av vår stads hyresrätter. Detta besvaras med en kompromiss från Socialdemokraterna. Moderaternas förslag får ses som en del av ett större projekt för att i grunden förändra Eskilstuna, menar Linus Bouvin i denna debattartikel.
Ingen borde egentligen var förvånad över att Moderaterna vill sälja ut våran allmännytta. Det är ju deras ideologi att skära ner på offentliga utgifter och låta det privata kapitalet sköta det mesta möjliga. I en moderat enpartistat hade med största säkerhet all allmännytta sålts ut, och hyresmarknaden skulle övergå till att bli en marknad med många småuthyrare, som hyr ut bostäder till en fri hyressättning. Men som sagt, detta är moderaternas ideologi, och är inget man ska förvånas över. Det som är förvånade är en socialdemokrati som hoppar i säng med dessa krafter.
Statistiken visar att sossarna finner sitt allra största stöd i de bostadsområden som domineras av hyresrätter. I övriga Eskilstuna går väljarkurvan år för år nedåt. Man kan därav tycka att sossarna borde prioritera att hålla sina ställningar där de är som starkast. Men icke. Moderaternas önskan om att sälja 2600 hyresrätter möts inte med högljudd protest, utan istället med en kompromiss. Jag citerar Jimmy Jansson:
“Vi ska prata ihop oss om detta i majoriteten. Jag vill inte ange hur många lägenheter det kan handla om. Det som styr är hur mycket pengar vi behöver få in för att kunna bygga nytt” (E-Kuriren, 10 maj).
Moderaternas förslag kommer en vecka efter att ett budgetunderskott på 169 miljoner redovisats. Har moderaternas vilja att sälja våra hyresrätter ökat på grund av detta? Ska vi se deras förslag som en medicinkur åt vår “sjuka” stad? Knappast. De har snarare legat och lurat i vassen på det rätta tillfället att slå till mot våra kollektiva egendomar. Och nu har de alltså slagit till. Moderaterna vill få oss att tro att vi sitter fast i en krisande spiral, och att det enda som får oss bort från denna väg mot konkurs är att vi genom radikala förändringar släpper det gamla och bygger nytt – och där har allmännyttan inte någon plats.
Vi har i flera år från Eskilstunas politiker och tjänstemän fått höra om hur vi för att hålla oss konkurrenskraftiga måste satsa på vår stad. Vi har sett hur flådiga sporthallar, badhus och högskolor kommit till. Vi har bevittnat hur ett enormt logistikcenter etablerats i Kjula. Vi har hört hur det bönas och bes om att tågförbindelserna till Stockholm ska förbättras, så att fler stockholmare kan bosätta sig här. Vi har sett hur ett stort antal dyra bostadsrätter byggts runt om i kommunen.
Vi har också sett hur arbetslösheten ökar i utanförskapsområdena – Eskilstuna har högst arbetslöshet bland nyanlända i Mellansverige. Vi har sett hur verksamheten i våra kommunala sektorer blir allt mer underbemannad och ansträngd – det är också dessa sektorer som drabbas värst av de sparkrav som budgetunderskottet för med sig. Och vi har sett hur bostadsmarknaden krymper allt mer för de sämre bemedlade, där människor bor allt trängre och ungdomar hemma allt längre.
Vi har sett en spricka uppenbaras mellan de som har och de som inte har. I de bostadsrätter som byggs kommer medelklassen att bo. I de kommunala verksamheter som svångremmen nu dras åt kring jobbar arbetarklassen. I den nya högskolan kommer merparten av de studerande att tillhöra medelklassen. I den grupp som på grund av bostadskrisen blir kvarsittandes hos sina föräldrar tillhör merparten arbetarklassen.
Det pågår en renovering av Eskilstuna. En renovering som enligt de styrande är nödvändig för att hålla kvar och locka medelklassen. Utan dem kan inte staden utvidgas och hållas konkurrenskraftig, enligt de som styr. För att använda moderaternas terminologi: “Det behövs radikala förändringar”. Bort ska arbetarstadsstämpeln tvättas. Bort med allmännytta och annat gammalt sosseri. Manegen ska krattas för det nya, attraktiva och konkurrenskraftiga Eskilstuna. Och i sin jakt på nya väljarbaser, är Socialdemokraterna helt med på tåget.
Nu kommer sannolikt alltså ytterligare ett stort antal av Eskilstunas hyresrätter att säljas. Att Socialdemokraterna inte ryter ifrån när borgarna är inne och trampar på en av arbetarrörelsens hjärtefrågor, är deprimerande. Men det är också ett tecken på att arbetarklassen i denna stad måste organisera sig, och av dem styrande kräva att Eskilstuna även ska vara en stad för dem. Det finns inget stöd att hämta från den socialmoderata allians som sitter i stadshuset, och bevisligen finns det heller ingen anledning för arbetarklassen att ge dem något stöd. Det är bara genom kollektivt samarbeta som de kollektiva egendomarna kan behållas och den borgerliga offensiven hållas stången.
Linus Bouvin
