Camilla Rosendrake jobbar som socialsekreterare i Eskilstuna kommun och är van vid att träffa människor i sitt arbete. Men på grund av coronaviruset har hela hennes arbetsplats kraftigt förändrats och inga fysiska möten får göras längre.
– Det är hårda restriktioner på jobbet, säger hon.
Det är morgon och klockan har precis slagit nio. Jag startar ett Zoom möte och efter ett litet tag dyker en glad Camilla Rosendrake upp i bild. Hon behöver först fixa så att ingen kan störas oss under vår intervju och därför dröjer det ett ytterligare några minuter innan vi kan börja. Under tiden uppmärksammar jag att hon har ett filter i bakgrunden. Det är röda julgranskulor och hon berättar att det är ett gammalt filter som finns kvar från i julas.
Camilla Rosendrake arbetar som socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd i Eskilstuna kommun. Arbetet går ut på att utreda och besluta om någon har rätt att få ekonomisk hjälp. Hon beskriver nu vad hon först kände när coronapandemin slog till.
– Från början så var det inte så mycket jag funderade på när jag hörde rapporterna om coronaviruset. Det kändes så långt bort så jag tänkte inte så mycket på det. Men allteftersom det ändrades och mer och mer restriktioner kom så blev man lite fundersam, säger hon.
Där försvann fysiska möten
Camilla Rosendrake tänker till en stund innan hon berättar att det var coronapandemin som ledde till att alla klientmöten ställdes in förra året, under våren. Det får mig att ställa frågan om de då gick över till att ha digitala möten. Camilla Rosendrake skakar på huvudet. Hon berättar att de inte får ha digitala möten med klienter för att de måste följa dataskyddsförordningen (GDPR).
– När det gäller klienterna använder vi telefonen, vilket inte alls ger samma effekt. Det kan fördröja människors väg ut i arbetet och egen försörjning då de kan bli kvar längre på ekonomiskt bistånd för att vi inte får ha fysiska möten. Det är i mötet med människor som gör att man faktiskt kan känna dem närmare på pulsen och lättare upptäcka om det finns andra underliggande problem som kan finnas. I en telefon kan man inte det, säger hon.
Trots det uttrycker hon även tacksamhet mot att det har över huvud taget har fungerat att ha telefonsamtal. Sedan fortsätter hon att berätta om att det dröjde tills efter sommaren, förra året, innan även de interna mötena med kollegorna stoppades.
Så ser arbetsplatsen ut
Hon berättar att det alltid måste finnas någon närvarande på arbetsplatsen och därför brukar de på jobbet turas om att arbeta hemifrån, de som vill. Därefter talar hon om att restriktionerna har varierat på hennes arbetsplats.
– Vår arbetsplats har förändrats hela tiden med olika restriktioner. Från början fick vi träffa (kollegorna), men nu får vi inte ens träffas i korridorerna. Vi får fika i våra arbetsrum och vi har bara digitala interna möten. Det är hårda restriktioner på jobbet, säger Camilla.
Nu småskrattar Camilla Rosendrake och beskriver sedan att lunchrummet, som är till för alla kollegor på jobbet, inte längre är till för alla. Det hon menar är att det maximalt får vara tre personer i lunchrummet samtidigt.
“Aldrig känt mig otrygg”
I bakgrunden hör jag att det att någon som hostar. Det är inte så konstigt eftersom Camilla Rosendrake berättar att hon testades positivt för covid-19 för två veckor sedan. Hon förklarar även att de då hade ett utbrott på hennes jobb. Då frågar jag om hon känner sig rädd för att arbeta på jobbet.
– Jag har aldrig känt mig otrygg på jobbet, säger hon.
Svårt att jobba
Camilla Rosendrake anser att pandemin har skapat nackdelar som gjort det besvärligare för henne att hjälpa sina klienter.
– Det blir svårare att få människor att komma närmare egen försörjning när de blir inlåsta om än frivilligt i hemmen, säger hon.
Det hon menar med att människor blir inlåsta i hemmen är att det finns människor som inte vågar gå ut på grund av pandemin. Hon ger ett exempel på föräldrar som är rädda för att sätta sina barn i skolan och det gör att hela familjen blir mer isolerad.
– Då kan föräldrarna inte komma ut i praktik eller arbete för att barnen är hemma. Det blir därmed svårare att få ut de i arbete eller sysselsättning, säger hon.
Nu ringer Camilla Rosendrakes telefon och det påminner mig om att det nog är dags att avsluta intervjun. Vi säger hej då och hon återgår till sitt arbete.
—Tindra Alm
Möt Camilla Rosendrake
Namn: Camilla Rosendrake.
Bostadsort: Eskilstuna.
Ålder: 45 år.
Intressen: Teater.
Yrke: Socialsekreterare i Eskilstuna kommun.
