Strejkmöte i Kiruna Folkets Hus, 1969.

Bruno Bran: Anställningsskyddet är viktigt för alla anställda i Sverige!

Gruvarbetarstrejken 1969 startade en stor strejkrörelse över hela Sverige i början på 70-talet. Detta kan nu kännas länge sedan och enbart av historiskt värde vilket inte är helt sant. Denna strejkrörelse resulterade bland annat i Lagen om anställningsskydd 1974.

När lagen infördes var den självklara normen att alla anställda skulle ha fast anställning. Helt logiskt då alla anställda behövs. Annars får man inte anställningen.

Det är denna lag som nu ifrågasätts och är satt under attack. De borgerliga partierna, socialdemokraterna och arbetsgivarorganisationerna säger att lagen behöver moderniseras, vilket i klartext innebär att anställningsskyddet skall försämras. Det är inte första gången. Från 80-talet har det införts nya regelverk i lagen om anställningsskydd vad gäller provanställningar, visstidsanställningar samt undantag för “sist in – först ut”.

Som en del av villkoren för regeringsbildningen 2019, den så kallade januariöverenskommelsen, ingick att göra en utredning av LAS. Denna är nu gjord och mynnade ut i ett lagförslag som går ut på att förändra maktbalansen på arbetsmarknaden till företagarnas förmån på de anställdas bekostnad.

I företag med upp till 15 anställda fråntas den fackliga organisationen rätten att ogiltigförklara uppsägningar av personliga skäl.

I förslaget skall fem anställda kunna undantagas från principen sist in – först ut.

Utredningen är således ytterligare ett steg på raden av försämringar i den anställdes anställningstrygghet. För att förhindra att lagförslaget går igenom har det parallellt pågått förhandlingar mellan Svenskt Näringsliv, PTK och LO, som slutade med att Svenskt Näringsliv och PTK kom överens, medan LO ställde sig utanför då de anser att överenskommelsen inte tillräckligt tillvaratar de LO-anställdas grundläggande trygghet.

Vad som senast hänt i frågan är att Socialdemokraterna återigen nu tycks lyckas slingra sig ur en besvärlig politisk situation genom att ta till det knep de ofta gör, d.v.s. att tillsätta ytterligare en utredning. För att inte riskera att tappa förtroendet från LO med dess 1,4 miljoner medlemmar går nu statsministern ut med att i det fortsatta arbetet med lagförslaget ska tillsättas en referensgrupp där även LO kommer att få delta. Detta sätter sig dock Centerpartiet emot och hur det hela slutar är mycket ovisst.

Alldeles oavsett lagförslag eller överenskommelse om förändringar i LAS, så är detta inget annat än försämringar i anställningsskyddet för samtliga anställda i Sverige som måste stoppas.

Återigen blir protester från landets arbetare och anställda aktuellt.

Det är endast en bred proteströrelse underifrån som kan stoppa försämringarna i anställningsskyddet. Denna rörelse är växande genom budkavlar, uttalanden och fackliga protester. Denna rörelse kan stoppa försämringarna och är viktig att delta i.

Jag vill uppmana er som läser detta att ta upp frågan på era arbetsplatser och skicka protester till; massmedia, Socialdemokraterna, fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationerna.

Bruno Bran

Medlem i Kommunistiska Partiet i Göteborg

1969. Gruvarbetarna demonstrerar.

Liknande artiklar