Vilken ordning, och vilken utveckling, för Brasilien? BILD: Jorge Luiz Ribas / pixabay.

Brasilien – Det blir en andra omgång i presidentvalet

Vänsterns kandidat Luiz Inácio Lula da Silva nådde i gårdagens presidentval inte de nödvändiga 50 procenten, som skulle ha inneburit att en andra valomgång hade kunnat undvikas. Nu blir det ytterligare en kraftmätning mellan de två som i gårdagens val fick flest röster. Den andra valomgången går av stapeln om en månad, den 30 oktober.

Lula da Silvas motståndare blir den sittande presidenten Jair Bolsonaro. Den senares andel av rösterna blev 43,5 procent medan da Silva fick 48,5.

Röstdeltagandet rapporteras ha varit 80 procent, vilket innebär att cirka 35 procent av Brasiliens röstberättigade (drygt 156 miljoner) gav Jair Bolsonaro sitt stöd i gårdagens val.

Bolsonaro har under hela sin politiska karriär och under sin period som president utmärkt sig för en aggressiv demagogi, stöd till tidigare militärregimer, uppskattning av tortyr som vänsterpolitiska motståndare utsatts för under tidigare diktaturer, klimathotsförnekande, uttalad rasism och hets mot hbtq-personer och miljöaktivister. Under hans period som president har Brasiliens fattiga blivit ännu fattigare.

Covid-pandemin hanterade han på ett sätt som ställde till och med USA:s Donald Trump i skuggan. Resultatet blev ett dödstal på mer än 600.000.

Jair Bolsonaro.

Bolsonaros aggressiva kampanj mot miljöaktivister inom och utanför Brasilien har hängt samman med bland annat hans sorglösa inställning till skövlingarna av Amazonas regnskog. Hans helhjärtade stöd till skapandet av vidsträckta plantager och betesmarker har speglat hans uppslutning bakom Brasiliens kapitalägande överklass.

Men överklassen i Brasilien uppgår inte till 54 miljoner, som var det antal röster som Bolsonaro kammade hem i gårdagens val. Uppenbarligen har han fått stöd från den stora majoriteten av landets medelklassväljare, och mer därtill.

Detta, att medelklassen ofta kan ge entusiastiskt stöd till våldsbejakande demagoger på högerkanten, speglar ett generellt fenomen i Latinamerika – och förvisso inte bara där. Hand i hand med medelklassens servilitet gentemot generaler, storkapitalister och kontinentens pretendent på hegemoni, stormaktsgrannen i norr, går ett grundmurat förakt gentemot jordens och fabrikernas arbetare och det stora skiktet av utfattiga som dagligen kämpar för överlevnad på gatorna och soptipparna.

Mentalt och kulturellt kännetecknas Bolsonaros medelklassväljare, liksom han själv, av obildning, självgodhet, infantil världsuppfattning och egoism. Som en sorts “ideologisk ram” har under de senaste årtiondena inträtt en massanslutning till så kallade evangeliska protestantiska kyrkor. Dessa förmedlar ett demagogiskt budskap med ursprung i USA:s högerkristna kyrkor, en speciell mix av nyliberal egoism och fascistoid nationalism.

President med Guds stöd?

Det råder ingen tvekan bland kommentatorer om att Bolsonaros resultat i gårdagens till stor del kan förklaras med de reaktionära protestantiska kyrkornas mobiliserande förmåga. Bland dessa kyrkors 30 miljoner anhängare finns också mindre välbeställda brasilianare, som i en religion av ett mer extatiskt slag sökt tröst i vardagen och ett slags “mening med livet”.

Bolsonaro har under valkampanjen i Trumps anda framfört meningen att valsystemet inte är bra och att valfusk till hans nackdel kan befaras. Han har också inför sina religiösa supportrar understrukit att han är president på grund av Guds vilja.

Därför har det på många håll framförts farhågan att Bolsonaro i händelse av en valförlust kommer att mobilisera sina anhängare till upplopp, och kanske vända sig till delar av militären med uppmaningen att “rädda landet undan marxisterna”.

Bolsonaros anslog igår en optimistisk ton, och säger sig räkna med stöd i nästa omgång från dem som nu lade röster på de utslagna kandidaterna.

Vi besegrade lögnen, och nu går vi till andra omgången, meddelade han medierna.

Det är förstås uttalanden av det slaget som gör att många befarar kaos och våldsamheter om en månad, om det blir så att da Silva vinner valet. Särskilt om differensen blir liten, vilket den med största sannolikhet kommer att bli.

Lula da Silvas kampanj har i förgrunden skjutit kampen mot hunger och fattigdom, liksom värnandet om Amazonas och den biologiska artmångfalden.

Lula da Silva. Foto från La Red 21, Uruguay.

Att han på senare tid visat sig programmatiskt glidit bort från tidigare vänsterpositioner är de flestas mening. Något som också visat sig i valet av en nyliberal vice-president-kandidat, utan kopplingar till vänstern.

Från vänster har kommit kritik mot Lula som går ut på att det enda långsiktigt realistiska alternativet är att mobilisera Brasiliens industriarbetare, småbönder, lantarbetare och fattiga för en tydlig och målmedveten socialistisk politik. Kompromissvillighet gentemot överklassen och de reaktionära strömningarna är enligt vänsterkritikerna en hopplös återvändsgränd och förödande för hoppet om en anständig framtid.

MST, rörelsen för jordlösa på Brasiliens landsbygd. demonstrerar.

Liknande artiklar