Blåsningen – Ny bok om pensionssystemet

I en på Karnevals förlag nyutkommen bok (269 sidor) går den erfarna samhällsdebattören Inga-Lisa Sangregorio till rasande attack mot det rådande pensionssystemet. Bokens titel är Blåsningen – så har det nya pensionssystemet lurat oss alla. Omslaget pryds av räv. Det har dessutom en färg som på fackspråk benämns English Fox. Det handlar om samma nyans av orange som de välbekanta kuverten har. De som med jämna mellanrum dimper ner i våra brevinkast. Och som informerar oss om blåsningens kronor och ören.

Sangregorio beskriver det ekonomiska resultatet av systemet, och kallar det skamfullt. Hon beskriver också systemets tillkomsthistoria, som handlar om hur en grupp av borgerliga politiker, med folkpartisten Bo Könberg i spetsen, låste in sig med Anna Hedborg och några socialdemokratiska teknokrater för att skapa ett helt nytt pensionssystem under täckmanteln reformering. Vänsterpartiets representant skuffades åt sidan, och överläggningar hölls bakom hennes rygg. Det socialdemokratiska partiets medlemmar kördes också över. Rådslaget inom partiet, som visade ett massivt motstånd mot reformen struntade partiledning ogenerat att lyssna till. Symptomatiskt är att det nya systemet i hast dunkades igenom i riksdagen några månader före valet 1994. Den socialdemokratiska partiledningen ville till varje pris undvika en diskussion om det nya pensionssystemet i valrörelsen. Och därför ville de borgerliga det samma. En revolt bland de socialdemokratiska gräsrötterna skulle kunna hota hela reformen.

Det nya pensionssystemet var ett viktigt steg i raden av genomgripande förändringar i borgerlig och nyliberal riktning, som S-ledningen efter Olof Palmes bortgång accepterat. Andra steg var avregleringen av finans och kreditmarknaden och uppgörelsen med de borgerliga om ett nytt skattesystem och vågen av bolagiseringar och privatiseringar.

Sangregorio pekar också på systemets ideologiska funktion. I stället för att vara en demokratiskt beslutad social rättighet skulle pensionen göras beroende av den enskildes aktiva val. Det skulle gälla för var och en att välja rätt fonder i premiepensionsdelen. Kostsamma informationskampanjer riktade till det svenska folket pumpade ut den inskränkta ekonomistiska egoismens budskap. Sangregorio citerar bland annat ur ett informationsblad riktat till ungdomar:

Din premiepension placeras i fonder, och du bestämmer själv vilka fonder. Det är viktigt att du förstår att det här är ditt eget ansvar. Du kan inte skylla på någon annan, om du tycker att de har placerats fel.

Inga-Lisa Sangregorio återger också historien om hur de orangea kuverten testades innan de började skickas ut. Hennes källa, som heter Annette Nyqvist, var en av dem som ansvarade för informationen. Nyqvist berättar följande om en testgrupp bestående av 20 personer:

De fick sitta enskilt och se på sina sammanställningar och vi tittade på hur de tog emot det. Det var helt fantastiskt och hemskt! Fyra av dem bröt ihop helt och grät så att vi fick sitta och trösta dem.

För alla som vill se det nuvarande pensionssystemet ersättas av ett enkelt och jämlikhetsfrämjande system byggt på solidaritet och humanistisk anständighet, är Sangregorios bok en utmärkt utgångspunkt. Väl lämpad för rebelliska studiecirklar!

Liknande artiklar: