Det är något märkligt med vår tid. Världen rustar upp i en takt vi inte sett sedan kalla krigets mest paranoida år, konflikterna sprider sig som sprickor i en gammal damm, och ändå hörs knappt ett pip från den internationella fredsrörelse som en gång kunde fylla gatorna i världens storstäder.
Ju mer vi närmar oss slutspelet i Ukraina desto mer desperata blir utspelen om hur man ska ”stödja Ukraina” gentemot de ryska arméerna. Även från den s.k. vänster som berömmer sig av arvet från första världskrigets fredsrörelser.
Tord Björk, som författat detta inlägg, är medlem i rådet för Internationella fredsbyrån (IPB) och internationella rådet för World Social Forum. Fotografierna har tagits av Nils Petter Löfstedt, som också är den som gjort filmen.