Jag fick syn på en intressant debattartikel i tidningen Skolvärlden (publicerad 9 mars 2021), som ges ut av Lärarnas Riksförbund.
Det är Gunilla Svantorp (S), ordförande för riksdagens utbildningsutskott, som skriver under rubriken:
“Därför måste vi identifiera ägaren av IES (Internationella Engelska Skolan. Min anmärkning)”.
Gunilla Svantorp skriver:
– Det är fortfarande en hemlighet vem som äger en verksamhet som nu ansvarar för över 26 000 svenska elevers utbildning. Samtidigt som Skolinspektionen kämpar för att ta reda på vem som numera äger Internationella Engelska Skolan (IES) fortsätter koncernen expandera och slussa iväg skattemedel till sina ägare. Det är absurt men ändå vardag på det som blivit en svensk skolmarknad. Nu krävs åtgärder för att begränsa marknadsmekanismerna och skapa ordning och reda.
Det här är resultaten när en riksdagsmajoritet beslutade att hejda alla planer på att stoppa utredningsförslaget om “vinster i välfärden”. Den utredning som genomfördes efter initiativ från Vänsterpartiet. Det är bland andra de borgerliga partierna L och C, som regeringen nu samarbetar med, som nu gör det möjligt att våra skattepengar avsedda för skolan, nu hamnar i fickorna på till och med hemliga profitörer.
Men det är ju helt “sjukt”, för att använda ett slitet uttryck, att vi inte ens får veta vilka som snor våra skattepengar. Och att relevant information om profitskolorna numera betraktas som “affärshemligheter”.
Jag gjorde själv ett försök att ta reda på vilka som äger IES nu när den tidigare ägaren Barbara Bergström sålt större delen av IES. Så här skriver IES själva under rubriken:
“Internationella Engelska Skolan. Where teachers can teach and students can learn.
IES ägs sedan i slutet av november 2020 av Peutinger AB. Peutinger AB är ett svenskt aktiebolag som nu har cirka ett dussin ägare – fonder, stiftelser och familjer – bakom sig. Största ägare är Paradigm Capital men även IES grundare, Barbara Bergström är en av de tre största ägarna genom sin stiftelse The Hans and Barbara Bergström Foundation. Paradigm Capital grundades 2007 av svensken Jan Hummel och investerar huvudsakligen i nordiska börsnoterade bolag…Andra större investerare i Sverige inkluderar Instalco AB och Jetpak AB. Paradigm Capital har varit aktieägare i IES sedan bolagets börsintroduktion 2016”.
I ett “Uttalande från Engelska Skolans Styrelse” finns också en ägarförteckning som är minst lika snårig där “AB Tuna Holding” tillkommer i ägarbilden och att “Paradigm Capital AG är investeringsrådgivare”.
När jag sedan googlar “Ägare av Paradigm Capital Value Fund” får jag ingen träff. Det enda jag får fram är att:
“Ägarspåret går från Putinger AB som ägs av Paradigm Capital Value Fund som förvaltas av Paradigm Capital Value LP. Ett företag som hör hemma i skatteparadiset Cayman Islands. Vem som verkligen äger IES är en hemlighet”.
En sökning på “Peutinger AB” ger ett magert resultat. Det enda jag kommer fram till är att VD för företaget är Hans Heinrich Arnot Von Portatius. Vem den figuren är lyckas jag inte få fram. Det enda jag hittar är en bild (se bifogad bild som fotograferats av från dataskärmen) av en figur som ser minst sagt “ljusskygg” ut.
Så det stämmer nog det Gunilla Svantorp (S) skriver i tidningen Skolvärlden – att man inte vet vilka ägarna till IES är, förutom den mindre andel av skolan som fortfarande ägs av Barbara och Hans Bergström.
På tal om paret Bergström. I en intervju i Dagens Industri 15 maj 2018 kritiserar de vänsterns jakt på friskolorna och vinsterna i välfärden. Artikeln i Dagens Industri har rubriken:
“Engelska skolan: Får vara slut på kommunistväldet nu”.
En annan liten pikant detalj om IES. Skolans styrelseordförande är Carola Lemne. Samma Carola Lemne som tidigare var VD för Svenskt Näringsliv.
Hon blev (ö)känd när hon berättade från sin barndom då familjen hade ett hembiträde från Thailand:
“Hon kunde krypa på knäna och servera och se ut som en drottning under tiden”.
Så detta med att ägare bakom IES gömmer sig på skatteparadiset Cayman Islands.
Caymanöarna är ett brittiskt territorium som ligger i Karibien (se bifogad kartbild). Så här skriver Wikipedia:
“Ögruppen är känd för sina många företag som utnyttjar de skatte- och bolagsregler som finns. Detta är en av anledningarna till att ekonomin (som helhet) är bland de bästa i Karibien. Det kinesiska bilmärket Geely Automobile har nu sitt huvudkontor på Caymanöarna.
Många av Caymanöarnas urinvånare är urfattiga, trots att landet inte har inkomst-, kapitalinkomst- eller bolagsskatt. (De urinvånare som fortfarande finns kvar är till stor del ättlingar till afrikanska slavar. Min anmärkning)
Som en del av Storbritanniens utomeuropeiska territorier har landet specialiserat sig på finansiella transaktioner. Det har gjort att fonder har etablerat sig på ön och idag (2016) är en av de största ägarna av USA:s statspapper, motsvarande 40 miljoner kronor per invånare.
Ön har mer än 600 banker och fler än 100 000 företag (inte riktiga företag, utan “brevlådeföretag”. Min anmärkning).
Tänka sig – en liten ögrupp med cirka 65 000 invånare har mer än 600 banker och mer än 100 000 företag.
I oktober 2020 ströks Caymanöarna från EU:s svarta lista över skatteparadis:
“Det är positivt att Barbados läggs till på listan. Men att man stryker Caymanöarna, ett av världens mest ökända skatteparadis, från EU:s svarta lista över skatteparadis är ytterligare ett bevis på att processen inte fungerar.
Skatteparadisen berövar både rika och fattiga länder på hundratals miljarder dollar varje år – pengar som behövs mer än någonsin nu under covid-19-pandemin. Men i stället för att ställa dem till svars tar EU bort de mest aggressiva länderna från svarta listan”, säger Heidi Lampinen, policyansvarig på Oxfam Sverige i en kommentar 17 december 2020.
Även tidningen Arbetet frågar sig varför Caymanöarna strukits från EU:s svarta lista över skatteparadis:
“EU ger grönt ljus för affärer med notoriska skatteparadis”, är rubriken på inlägget i Arbetet 7 oktober 2020.
När jag googlar sökorden “varför har EU tagit bort Caymanöarna från svarta listan”, får jag inga träffar.
Det enda jag får reda på är att det är finansministrarna inom EU-länderna som beslutar om den här svarta listan. Kanske våran finansminister Magdalena Andersson (S) läser det här i eFOLKET. Eller att någon på departementet tipsar henne om eFOLKET:s artikel. I så fall välkomnar vi en förklaring och ett svar från Magdalena Andersson.
Det är alltså i den här ljusskygga världen delar av våra skattepengar avsedda för skolan hamnar, och där ägarna berikar sig ännu mera genom “fiffiga” placeringar och planeringar.
PS.
Mer om Engelska Skolan och skatteparadiset Caymanörna:
- “US-amerikanska riskkapitalister tjänade en miljard på Engelska skolan”. eFOLKET 21 december 2020
- “Nu kan riskkapitalister specialiserade på biltvättanläggningar och VVS köpa svenska skolor”. eFOLKET 22 december 2020
Vill också lägga till att det här med bolagsbildningar, korsvisa äganden fram och tillbaka och annat hokus-pokus i den finansiella världen, inte är min “specialgren”. Inte ens Skolinspektionen lyckas reda ut vilka som numera äger Internationella Engelska Skolan.
Rolf Waltersson
