Växande motstånd mot individuella löner

De senaste 20 åren har systemet med individuellt satta löner brett ut sig. Inte minst inom den offentliga sektorn. De fackliga organisationernas centrala ledningar har accepterat detta, men många av de drabbade på golvet menar att systemet innebär en tillbakagång till 1800-talets förhållanden. Lönerna sätts i praktiken av arbetsgivarna. Resultatet blir godtycke och uppsplittring av kollektivet. Solidariteten undergrävs, den fackliga diskussionen på golvet förlamas, löneskillnaderna ökar och tystnaden breder ut sig. Dessutom finns en kritik mot kostnaden för systemet. Massor med tid går åt för verksamhetsledningarna. Det handlar om en ocean av så kallade ”medarbetarsamtal”, ”lönesättningssamtal” och kriteriediskussioner. Energikrävande aktiviteter som många ser som kamouflage för godtycke och en rituell uppvisning av ”kejsarens nya kläder”.

I Lund har nu Vänsterpartiet motionerat om att kommunen som arbetsgivare ska initiativ till att få bort systemet med individuell lönesättning.

I Eskilstuna ser vänsterpartiet positivt på förslaget från partivännerna i Lund. Maud Ekman säger till eFOLKET att hon helt delar de skånska kamraternas uppfattning.

– Systemet är en del i det nyliberala projektet. Tanken är att egoism och karriärism ska genomsyra alla delar av samhället. Solidaritet och den fackliga sammanhållningen vill man bryta ner. Och det är ju väldigt märkligt att de fackliga ledningarna lagt sig i denna fråga.

En invändning mot att kommunerna skall gå in för att få bort systemet med individuella löner har varit att det är en facklig förhandlingsfråga. Jan Strandqvist, idrottslärare på Rekarnegymnasiet, tillbakavisar den invändningen.

– Det är naturligtvis helt i sin ordning om kommunerna går till förhandlingar med våra fackliga organisationer, och då framför förslag som är bra för oss. Och jag håller det för otänkbart att våra fackliga representanter i det läget skulle driva linjen att eländet med individuella löner ska vara kvar! Det vore ju en stor skandal.

Men de fackliga organisationernas ledningar brukar ju försvara sitt accepterande av individuella löner med att medlemmarna vill ha det så?

– Ja, ja. Det vore nog bra om vi ordnade en medlemsomröstning, svarar Jan Strandqvist. Så får vi svart på vitt om vad medlemmarna anser. På skolorna som jag känner till är väldigt många väldigt trötta på det orättvisa, splittrande och förnedrande systemet vi nu har. Och frågan många ställer sig är: Hur f-n kunde det bli så här?!.

Liknande artiklar: