Lön för mödan. Och skillnaden mellan skit och pannkaka

Jag sitter och plitar på ett inlägg om Spelinspektionen och vad den gör eller kan göra för att rensa upp i spelträsket. Jag halkar då in på hur mycket generaldirektören för Spelinspektionen har i lön.

Sedan halkar jag vidare in på ett sidospår med ett litet inlägg och några funderingar kring det här med löner, löneskillnader, skäliga löner, löneförhandlingar och individuella löneförhandlingar.

Vi har just nu 220 olika statliga verk som drivs av en chef som ofta har titeln Generaldirektör. Deras löner varierar.

Här är några siffror på deras löner 2019. Källa: Regeringskansliet.

  • Lägst lön har chefen för Genetiknämnden med en månadslön på 78 500 kr.
  • Högst lön har Trafikverkets generaldirektör med 174 600 kronor i månaden.
  • Flertalet av dessa generaldirektörer har löner som pendlar runt 100 000 per månad.

Vid senaste lönerevideringen fick chefen för Konstfack det procentuellt högsta påslaget med 5,6 procent då lönen höjdes från 89 500 till 94 500 kronor per månad. I kronor räknat en höjning med 5000 per månad. Chefen för Trafikanalys fick 0 procent i påslag och ligger kvar på 96 700 kronor per månad.

Med dessa löner får generaldirektörerna för de statliga verken också en rejäl skattesänkning nu när värnskatten avskaffas.

Vi står också inför en avtalsrörelse där de fackliga organisationerna lägger fram krav på några få procent i påslag. Sådär runt 2-3 procent. I kronor räknat skulle det betyda en löneökning på några hundralappar för en lågavlönad arbetare. Det är krav som från arbetsgivarsidan anses helt orimliga. Så säger man ju alltid.

Jag kommer ihåg för ganska många år sedan, då jag fortfarande jobbade i Eskilstuna kommun, och det var dags för avtalsrörelse. En kommunal chef som var inblandad i löneförhandlingarna blev intervjuad i tidningen Folket, och kläckte ur sig något i den här stilen (jag minns inte ordagrant):

“Om en lågavlönad och en högavlönad får samma procent i löneökning, blir det ju mer i kronor till den högavlönade”

Jag blev nästan full i skratt över denna nyvunna insikt från en högt uppsatt och löneförhandlande chef – att samma procentpåslag ger mer kronor till de som tjänar mer. Det som jag som simpel kommunalarbetare listat ut långt tidigare utan att ens behöva ta kulramen till hjälp.

Men fortfarande talas det bara procent hit och procent dit när det talas om löneökningar. Därför ser vi att skillnaderna mellan låg- och högavlönade ständigt ökar. När generaldirektören för Arbetsförmedlingen får “bara” 1,3 procent i löneökning, blir det ändå så pass mycket som 2000 kronor mer per månad eftersom hen redan ligger på 154 800 kronor i månadslön.

Ibland undrar jag om denna sjukliga och bedrägliga fixeringen vid procentpåslag är någon slags psykologi för att förvirra begreppen? Ungefär som butikernas prissättning där all slutar på 90. Tomater 39.90/kilo. Oxfilé 599.90/kilo. Tvättmaskin 4 990 kronor. BMW XLTZDM med skinnklädsel av buffelhud, dubbla avgasförstärkare och turbogenerator med fyrventiligt insug. Just nu pangpris. Endast 999 900 kronor.

JÄMFÖR DIN LÖN MED ZLATAN

Till sist ett citat att ha med sig när det är dags att “löneförhandla” med sin lönesättande chef:

“För att göra det hela lite komiskt kan man dock jämföra sin lön med Zlatans.

Hur länge behöver man jobba för att få ihop till hans årslön? Om man tjänar 20 000 i månaden skulle det ta 1 568 år att tjäna ihop Zlatan Ibrahimovics årslön. Och Zlatan skulle behöva jobba 1 timme och 19 minuter för att tjäna ihop hela din månadslön på 20 000 kronor.

Det visar hur mycket man kan tjäna som framgångsrik manlig fotbollsspelare, och hur lite man tjänar om man inte har utbildning och ett bra jobb som gör att det lönar sig efter studierna”.

–Citat från Kvinnobloggen.se

PS.

Om Spelinspektionen och kampen mot “oseriösa” spelbolag återkommer jag till i ett senare inlägg.

Rolf Waltersson

You May Also Like