Svensk volontär för skydd mot våld är kritisk till svenska mediers rapportering om Colombia
I Västerås anordnades den 26 november ett möte om fredsprocessen i Colombia. Mötet var organiserat av Latinamerikagrupperna, ABF och den Salvadoranska kulturföreningen. Det riktade sig till latinamerikaner bosatta i Västerås.
Vid mötet i Västerås om fredsprocessen i Colombia närvarade också den svenske människoskyddsaktivisten Lars Helmersson, pensionerad ingenjör från Linköping. eFOLKET fick möjlighet till ett samtal
– Att verka som människoskyddare innebär att man ställer upp med sin närvaro, och därmed förhoppningsvis minskar risken för “skyddsobjektet” för att skadas eller dödas, förklarar Lars. Och tillägger att det alltid handlar om att använda icke-våldsmetoder.
Lars berättar att han aldrig behövt råka ut för våld. Vilket han ser som ett tecken på att hans skyddsaktivitet fungerat.
– Mellan 1999 och 2004 verkade jag under fyra ettårsperioder i Colombia. Den organisation jag verkade inom heter Peace Brigades International, och inom den hade jag också ett uppdrag i Guatemala 1991.
När det rapporteras om fredsprocessen, avtalet och folkomröstningen i svenska medier framställs det ofta, även i public-service-kanaler, som om övergrepp i stort sett endast begåtts av FARC …
– Ja, jag anser att rapporteringen i svenska medier brustit i förvånansvärd utsträckning på denna punkt.
Om man tittar på av människorättsorganisationer (Human Rights Watch, etc.) publicerad statistik för antalet civila dödade inom ramen för konflikten de senaste decennierna så har gerillan stått för ca ¼ och regeringen och paramilitären (främst de senare) för resterande ¾.
Häromdagen slog högerns dödspatruller till igen. Fem människorättsaktivister mördades.
Colombias moderna historia har varit mycket våldsam …
– Verkligen! I inget annat land har det så till den grad varit förknippat med livsfara att organisera fackföreningar och att verka för ekonomiska och sociala reformer. Svaret uppifrån, från ekonomiskt mäktiga och politiskt inflytelserika krafter, har ofta varit oerhört våldsamt. Att skona FARC-gerillans motpart, högern, de stora jordägarna och staten från kritik, innebär att man ger en bild som inte alls speglar verkligheten.
