Stöd kurdernas kamp – stoppa NATO-kryperiet för Erdoğan

Denna debattartikel är författad av tidningen Internationalens ledarredaktion

* Försvara Rojava
* Bryt svenska vapenstödet
* Inga utvisningar till Turkiet

Den arabiska våren – med sin kulmen under 2011 – störtade flera auktoritära regimer och gav förhoppningar om att mer jämlika och demokratiska samhällen skulle ta form i Nordafrika och Mellanöstern. Idag har dock allt det grusats – förutom undantaget Rojava, det kurddominerade, men mångetniskt styrda, i nordöstra Syrien bestående av ungefär två miljoner invånare på en yta som motsvarar ungefär en tiondedel av Sveriges.

Det var när upproret mot den totalitära Damaskusregimen 2012 fördjupades som kurderna tillsammans med sina allierade tog chansen att konstituera sitt självstyre och Rojava såg dagens ljus. Den politiska ledningen i partiet PYD har ett program som bygger på idéer om en decentraliserad socialism, vilket den av Turkiet fängslade PKK-ledaren Abdullah Öcalan fört fram – om direktdemokrati, sekularism, feminism, etnisk mångfald, utbildning och småskaliga ko­operativ. Det uttalade målet är att i ökad grad aktivera medborgarna i den dagliga, grundläggande skötseln av samhället.

Samhällsbygget i Rojava har, och har haft, i det närmaste oändliga svårigheter att tackla. När hotet från IS slogs tillbaka stupade över 10 000 soldater i den mångetniska och USA-stödda försvarsstyrkan SDF. Därefter har Turkiet vid två tillfällen invaderat och ockuperat delar av området samt vid ytterligare otaliga tillfällen bombat. Erdoğan hotar nu återigen med en invasion. Sedan i juli är undantagstillstånd utlyst i Rojava och det fattiga styret tvingas öronmärka avsevärda resurser till det militära försvaret. Dessutom vet vi inte vad Assad framgent har i kikaren, om regimen i Damaskus kommer försöka återta kontrollen över Rojava. Vi ska då ha i minnet vilken terror kurderna i nordöstra Syrien tidigare utsatts för – med fängslanden, tortyr och rena försvinnanden, i kombination med en skriande fattigdom i det mest underutvecklade området i hela Syrien.

Under rådande svåra omständigheter finns det inga möjligheter att bygga något socialistiskt mönstersamhälle. Det skulle inte ens under de bästa villkor vara möjligt utan en våg av internationella omvälvningar. Det som trots allt åstadkommits i Rojava är dock en utveckling i positiv riktning och ett exempel i vår värld på att söka bygga alternativ till den rådande världsordningen. Sådant är värt alla våra ansträngningar i form av kamp mot yttre hot och i praktisk solidaritet.

Självklart kan det för oss socialister finnas anledning att rikta kritik mot skilda aspekter av samhällsbygget i Rojava och dess politiska ledning, inte minst måste Amnestys och FN:s rapporter om brott mot mänskliga rättigheter och etnisk rensning tas på yttersta allvar. Ingen solidaritet mår heller i längden väl av ett okritiskt stöd och en idealisering av de krafter som vi bedömer strävar mot ett mer jämlikt och demokratiskt samhälle. Men i den rådande konflikten handlar det om kurderna och andra folkgrupper i Rojava och deras rätt att i fred bygga upp sitt samhälle – mot såväl de hotande diktaturerna i Ankara och Damaskus som reaktionära islamister.

Den politiska hållning som Sveriges högerregering har kännetecknas av ryggradslösa eftergifter gentemot Erdoğans diktatur och har inte haft några problem att offra det halvhjärtade stödet som S-regeringen tidigare visade gentemot PYD för att få en påskrift på Sveriges NATO-ansökan. På punkt efter punkt tillgodoser nu, och överträffar, den svenska regeringen Erdoğans krav – från vapenexport åt den turkiska militäroffensiven till affärsuppgörelser och intimt samarbete mellan de svenska och turkiska säkerhetstjänsterna i jakten på PKK.

Utlämning till turkiska tukthus har redan inletts. Ett litet ljus i det annars tämligen kompakta mörkret är dock att Högsta Domstolen i dagarna stoppat utlämningen av journalisten Bülent Kenes – till den turkiska regimens uppenbara förtret.

För vänstern i Sverige är en av de viktigaste uppgifterna att bryta detta stöd – denna medbrottslighet – till Erdoğan-regimen och bygga solidariteten med den kurdiska befrielsekampen. När kurderna bombas av Erdoğans militär och de hotas av utlämningar till regimens fängelser och tortyr ska vänsterns ställningstagande vara självklart:

Stoppa regeringens kryperi för Erdoğan!
Till kurdernas och Rojavas försvar!

Internationalens ledarredaktion,
22 december 2022

Liknande artiklar