Bilden: Rekarneskolan - foto: Rene Forsman

Social-moderaternas nedskärning för elever med särskilda behov togs av kommunfullmäktige

Lärarförbundet i Eskilstuna riktar hård kritik mot beslutet

I torsdags (14/12) beslöt kommunfullmäktige i Eskilstuna att för året 2018 minska det för skolorna sökbara tilläggsbeloppet från 68 miljoner till 48 miljoner. Tilläggsbeloppet är avsett att finansiera kostnaderna för skolornas arbete med elever som har särskilda behov.

De nu beslutade kriterierna som ska gälla från och med 2018 kan tolkas som en skärpning. Elever som nu får stöd skulle med hänvisning till de nya kriterierna från och med 2018 kunna berövas detta.

Samtidigt är det ett brott mot skollagen och läroplanen att neka en elev sådant stöd som är nödvändigt för att eleven ska kunna nå målen.

Lärarförbundets ordförande i Eskilstuna, Cecilia Rahbek Nöhr menar att beslutet därför innebär att Eskilstuna kommun kommer att bryta mot skollagen. Eftersom endast få anmäler sådana brott till skolinspektionen – bland annat beroende på att eventuella viten (böter) tillfaller staten och inte dem som direkt drabbas – kan kommunen kalkylera med låga kostnader totalt för brott mot skollagen.

Jari Puustinen (M) påstår att han inte är rädd för elever ska komma i kläm. Sin uppfattning motiverar han med att han ”har fullt förtroende för skolpersonalen”.

Detta uttalande har orsakat beska reaktioner ute på skolorna.

– Han menar naturligtvis att problemen ska tas om hand av lärarna i klassrummet och inom ramen för ordinarie lektioner. Utan stöd från speciallärare. Alltså handlar det om att skära ner lärarinsatsen, kommenterar Jan Strandqvist, idrotts- och speciallärare på Rekarnegymnasiet.

Jan Strandqvist säger till eFOLKET att han är mycket kritisk, och menar att nedskärningen på 20 miljoner kommer att slå  hårt. Både mot de utsatta eleverna och lärarna. Han vill också understryka att alla elever kommer att drabbas, som en följdverkan av den ökade belastningen på varje enskild lärare. Liksom på skolhälsans personal.

– En höjning med 20 miljoner hade rimmat bättre med den gängse retoriken om satsningar på skolan, anser specialläraren Jan Strandqvist. Han tycker att kommunstyrets majoritet under ledning av Jimmy Jansson (S) och Jari Puustinen (M) prioriterar på ett utmanande sätt.

Puustinen påstående att han förstår att ”förändringar kan skapa oro” men att ”det här är nödvändigt om vi ska få budgeten i balans”, uppfattas enligt Jan Strandqvist som mycket provocerande av så gott som alla som arbetar på skolan.

I fullmäktige mötte det social-moderata nedskärningsförslaget motstånd från samtliga partier i oppositionen. Till eFOLKET säger ledamoten Alar Kuutmann (V) att han är förvånad över att inga tecken på någon spricka kunde skönjas inom den socialdemokratiska fullmäktigegruppen.

– De S-ledamöter som var uppe i talarstolen försökte argumentera utifrån att det inte handlar om en nedskärning utan om att skapa” ett smartare system”. Som skulle bestå i att om behov av mer resurser skulle visa sig, så kan man höja skolpengen. Hur det praktiskt skulle fungera förefaller minst sagt oklart, resonemanget är vagt –  men innebörden blir väl att man tänker sig att experimentera på bekostnad av elevernas och skolpersonalens villkor, summerar Alar Kuutmann.

– Och kvar står  Jari Puustinens formulering av syftet med förändringen: ”Budgetbalans”.

– Vilket i detta fall rimligen betyder nedskärning, och inte ”ett smartare system”.

Liknande artiklar: