Så här använder staten våra skattepengar.

Skattefridagen 18 juli 2021 – “Vad fan får jag för pengarna?”

Sedan många år tillbaka räknar Skattebetalarnas förening ut hur många dagar om året du jobbar till ingen nytta därför att stat och kommun tar dina pengar i form av skatter.

I år infaller “skattefridagen” 18 juli. Resten av året får du behålla dina surt förvärvade slantar om du är medelinkomsttagare.

“Först från denna dag arbetar inkomsttagaren för sig själv, snarare än för stat och kommun”, skriver man.

Med detta vill Skattebetalarna (be)visa hur högt “skattetrycket” är och hur orimligt det är att du tvingas betala skatt.

Vill du läsa hela rapporten från Skattebetalarna, gå in på: “Skattefridagen 18 juli 2021. Från den dagen är lönen din”.

I de 20 sidor långa rapporten nämner Skattebetalarna inte med ett enda ord vad stat och kommun använder skattepengarna till. Är meningen att vi ska tro att det är ren konfiskation – en slags laglig stöld? Att politiker och statliga- och kommunala byråkrater vältrar sig i våra pengar som nån slags pervers Joakim von Anka.

“Vad fan får jag för pengarna”

Det sa Svenskt Näringslivs ordförande Leif Östling för några år sedan när han försvarade att han genom smarta “affärsmodeller” på Malta undvek att betala skatt i Sverige.

Ordförande för EU-parlamentets särskilda kommitté mot skatteflykt och skatteplanering Werner Langen anser att “Maltas affärsmodell” bland annat handlar om olaglig skatteflykt och lagligt skatteundandragande.

“Det här systemet bygger på orättvis skattekonkurrens”, säger Werner Langen enligt Aftonbladet 5 november 2017, uppdaterad 14 juli 2019.

Därför vill jag fylla på där Skattebetalarnas förening slutar genom att redovisa vad våra skattepengar används till. I “hjulet” från 2013 ser man i grova drag hur de statliga skattepengarna används:

  • 42%, går till vårt sociala skyddsnät
  • Utbildning 12%
  • Hälso- och sjukvård 13%
  • Infrastruktur, ekonomiska frågor 8%
  • Samhällsskydd, rättsskipning 3%
  • Försvar 3%
  • Allmän offentlig förvaltning 15%
  • Övrigt 4%

Så här används våra kommunala skattepengar.

Jag har tagit Helsingborg som ett exempel. I stora drag ser det ut ungefär på liknande sätt i de flesta av landets kommuner:

  • Utbildning och förskola 47%
  • Äldre och funktionshindrade 27%
  • Övrig vård och omsorg 6%
  • Försörjningsstöd 4%
  • Kultur och fritid 6%
  • Gator, vägar och parker 5%
  • Övrigt 6%

Helsingborg visar pedagogiskt hur 100 kronor av kommunalskatten är fördelade på olika verksamheter:

  • 15,91 Förskola med skolbarnomsorg
  • 20,93 Grundskola med förskoleklass
  • 7,20 Gymnasieskola
  • 1,26 Särskola
  • 3,03 Fritidsverksamhet
  • 19,67 Vård och omsorg om äldre och funktionshindrade
  • 7,16 Insatser enligt LSS och LAS
  • 3,87 Individ- och familjeomsorg, barn och ungdom
  • 2,18 Individ- och familjeomsorg, vuxen
  • 2,56 Kultur
  • 4,64 Gator, vägar och parker
  • 1,19 Stadsbyggnad
  • 3,74 Försörjningsstöd (inklusive administration)
  • 0,19 Arbete, integration och näringsliv
  • 1,67 Vuxenutbildning
  • 0,47 Miljö- och hälsoskydd
  • 1,70 Räddningstjänst
  • 0,94 Politik och revision
  • 1,69 Övrigt

Detta är vad du får för skatten Leif Östtling – den skatt som du smiter från.

Skattesmitare.

EU beräknar att skattesmitningen innebär att 450-650 miljarder kronor årligen försvinner framför allt genom storföretagens skatteplanering.

EU:s svarta lista över “skatteparadis” innehåller 12 “icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet”. Dessa är:

Amerikanska Samoa, Anguilla, Barbados, Fiji, Guam, Palau, Panama, Samoa, Seychellerna, Trinidad och Tobago, Amerikanska Jungfruöarna och Vanuatu.

Samtidigt kritiserar Oxfam EU:s svarta lista:

“EU:s svarta lista gör att skattesmitande företag kan tjäna miljonbelopp på statliga stödpaket”.

Bland annat avslöjar Oxfam att Danmark i slutet av juni 2020 gav 89 miljoner euro i statligt stöd till företag med koppling till skatteparadis som inte finns med på EU:s svarta lista.

“EU måste svartlista länder som fungerar som skatteparadis oavsett var i världen de ligger. Detta innebär att man måste svartlista länder som inte har någon företagsskatt och alla länder där de finansiella investeringarna har väldigt liten motsvarighet till den faktiska ekonomiska aktiviteten som äger rum i landet”, skriver Oxfam.

Vad Oxfam syftar på är väl så kallade “brevlådeföretag” som bara är skrivna i ett skatteparadis utan att ha någon verksamhet där.

Den som vill läsa mera om hur “brevlådeföretag” fungerar kan gå in på:

Så fungerar brevlådeföretagSVT Nyheter 8 april 2016.

För Sveriges del beräknas skatteflykt och skatteplanering innebära att vi går miste om 46 miljarder i bolagsskatt varje år, och minst 7 miljarder om året från privatpersoner som placerat sina pengar utomlands i syfte att undvika beskattning.

Det finns andra källor som anger betydligt högre belopp. Sanningen är nog den att ingen riktigt vet hur mycket som försvinner genom skattebedrägerier.

Skatteverket uppskattar att 130 miljarder varje år undanhålls beskattning, enligt artikel i Aftonbladet 4 mars 2018.

Dagen Arena skriver 2015: “Skatteflykten kostar 100 gånger mera än flyktingmottagningen”.

En pikant detalj i det hela är att författare till Skattebetalarnas rapport om skattefridagen är Erik Bengtzboe, före detta moderat riksdagsledamot, som hamnade i blåsväder just på grund av bidragsfusk med skattebetalarnas pengar genom att han folkbokförde sig i sin mammas lilla sommarstuga i Nyköping och därmed felaktigt kvitterade ut reseersättning mellan bostaden och Stockholm.

Läs eFOLKET 24 juli 2020: “Bidragsfuskare blir Skattebetalarnas förenings nya chefsekonom”.

Nu arbetar denne Erik Bengtzboe för Skattebetalarna och har som uppgift att “Jobba för lägre skatter och minskat slöseri med skattepengar”.

Snacka om att sätta bocken som trädgårdsmästare.

PS. “Skattefridagen är ett begrepp som syftar på den dag under året då den genomsnittlige löntagaren tjänat in så mycket som hon eller han kan förväntas erlägga i form av skatt under året. Skattefridagen är således ett mått på skattekvoten.

Begreppet infördes 1948 under namnet “Tax Freedom Day” av den amerikanske affärsmannen Dallas Hostetler, som varumärkesskyddade frasen och 1971 förde över rättigheterna till stiftelsen “Tax Foundation”. Begreppet har sedan dess spridit sig till många länder”. —Källa: Wikipedia.

Rolf Waltersson

Liknande artiklar