Skatt eller skattetryck – Mer eller mindre till välfärden

För några år sedan sa Mona Sahlin; “Det är häftigt att betala skatt”. I Västerbotten-Kuriren blev det; “Det är sexigt att betala skatt” ett uttalande av Mona Sahlin.

Om det är “häftigt”, eller till och med “sexigt” att betala skatt låter jag vara osagt. Det jag kan säga är att vi betalar skatt för att på så sätt finansiera våran offentliga och gemensamma välfärd. Skattepengarna går till vård, skola, omsorg och allt det andra som flertalet av oss tycker är nödvändigt och viktigt.

Vi har mängder av olika skatter. Statlig inkomstskatt. Kommunalskatt. Och landstingsskatt, som väl numera ska heta regionskatt när landsting bytt namn till region.

Vi har moms, mervärdesskatt, som vi betalar på varor och tjänster. Vi har punktskatter, till exempel på bensin, alkohol och tobak.

Vi har bolagsskatt och vi har skatter på “arbetsfria inkomster”, det vill säga vinstskatt av olika slag.

Tidigare hade vi förmögenhetsskatt, värnskatt, fastighetsskatt, arvsskatt, och en del annat. Men det är skatter som numera är avskaffade, i alla fall i Sverige.

Sedan har vi en massa avdrag som kan göras för att undvika att betala skatt, eller i alla fall sänka skatten. Till exempel RUT- och ROT-avdrag, som utnyttjas främst av de som har det gott ställt för att de ska få “livspusslet” att gå ihop.

Sedan kan vi “skatteplanera” för att få ner skatten. Det finns både laglig och olaglig skatteplanering.

När skatteplaneringen är olaglig brukar den av någon anledning inte kallas för olaglig, eller rent av kriminell. Man använder i stället uttryck som “skattefiffel”, “momsfiffel” och så vidare.

När jag googlar ordet “skatt”, får jag en massa träffar på ordet “skattetryck”. Det är till exempel Skattebetalarna, som tidigare hette Skattebetalarnas förening, som använder ordet “skattetryck” för att understryka hur illa det är med att betala skatt.

Att betala skatt är inget nytt. Förr hade vi “tionde” som innebar att bönderna skulle betala en tiondel av vad de fick genom sin jordbruksproduktion i skatt till kyrkan.

Alla, ja nästan alla, vill ha sänkt skatt. Politiska partier lockar med löften om skattesänkning. Skattesänkning på bensin och diesel. Och nu pågår en tävling om vem som är bäst på att sänka inkomstskatten.

Det konstiga är att alla, ja nästan alla, vill ha sänkt skatt. Men man vill inte mista det som skattepengarna används till – vård, skola, omsorg och allt det andra vi tycker är viktigt och som skattepengarna används till

En del menar att man i stället borde satsa på vård, skola och omsorg i stället för att sänka skatterna ytterligare.

Hur skulle det se ut om “skattetrycket” var som på den gamla goda tiden?

Skatternas andel av BNP har minskat. 2020 låg skatternas andel av BNP på 49,8 procent. År 2022 hade den sjunkit till 41,4 procent

I reda pengar betyder det att om vi hade haft samma “skattetryck” idag som år 2000, hade det funnits runt 430 miljarder kronor mera att använda till vår gemensamma välfärd – per år.

Går jag till en annan källa, Daniel Suhonens lördagskrönika i Aftonbladet 9 september, där han skriver:

“1990 var skattekvoten 49,8 procent av BNP. 2022 var den 41,8 procent. Differensen, åtta procentenheter, motsvarar ca 478 miljarder kronor. Så mycket mindre tar vi på ett år ut i skatt till välfärden än om vi behållit 1990 års skattekvot”.

(När Suhonen skriver 41,8 procent är det nog en felskrivning. När jag söker på olika ställen hittar jag 41,4 procent, som ska vara den rätta siffran för 2022)

Valet tycks vara enkelt – sänkt skatt på bekostnad av sänkt välfärd, eller högre skatt och och högre välfärd.

Sedan kan man diskutera och fundera över HUR skatterna ska tas ut. Vissa skatter kan höjas, medan andra kan sänkas. Vissa skatter som tagits bort kan återinföras.

Eller varför inte skatt på produktionen? Det är ju där man säger att alla värden skapas.

Och hur mycket av skatten ska vara progressiv – det vill säga att de som tjänar och äger mycket betalar en högre procentandel i skatt jämfört med det fattiga som inget äger.

Och varför ska skatt på lönearbete vara högre än skatt på arbetsfria inkomster? Inte minst mot bakgrunden att det nu är “arbetslinjen” som ska gälla ända in i döden.

PS. Ekonomifakta räknar in hela arbetsgivaravgiften som skatt. Men större delen av arbetsgivaravgiften är inbetalningar till pension, sjukförsäkring, och annat som egentligen ska ses som försäkringar, eller “uppskjuten lön”.

Lästips:

Rolf Waltersson

You May Also Like