Eskilstuna stadsarkiv - 4000 hyllmeter arkivmaterial. Totalt räknat så finns det 7000 hyllmeter arkivmaterial i arkivdepån. Foto: Håkan Segerberg

Reportage: Eskilstuna stadsarkiv

eFOLKET:s representant fick möjlighet till ett samtal med Oskar Nilsson, arkivarie på stadsarkivet. Vi träffade honom när han kom till Eskilskällan på biblioteket.

Vad menas med kommunens minne?

– Stadsarkivet är ju kommunens minne. Vi har minnena i form av material från 1800-talets slut fram tills våra dagar. Det är det som är kommunens minne så att säga, alla dom handlingar som finns från liv och verksamhet här i Eskilstuna från 1863 fram till 2000-talets början.

Är det då från kommunens fullmäktigemöten?

– Bland annat från kommunens fullmäktigeprotokoll, vi har också till exempel personarkiv och föreningsarkiv. Så det är inte bara kommunala handlingar, kommunens minne är bredare än så kan vi säga.

Hur stort är arkivet angående hyllmeter?

– 4000 hyllmeter är stadsarkivet på, sen så har arkiv Sörmland ungefär 2000 hyllmeter som också finns hos oss i arkivet. Så totalt räknat så finns det 7000 hyllmeter arkivmaterial i arkivdepån.

Är alltsammans då dokumentation eller inspelningar digitalt?

– Det finns en del, till exempel film och fotografiskt material är det mycket av. Ungefär 400 000 fotografier och negativ, men dom finns främst på stadsmuseet. Inte så mycket hos oss på stadsarkivet, där är det främst pappersmaterial än så länge.

Under vilken tidsperiod är arkivet på?

– Arkivhandlingarna är från 1800-talet och det finns enstaka äldre kartor från 1700-talet. Men det allra mesta materialet är från 1863 då Eskilstuna kommun grundades och framåt.

Vad är det för information ni får in?

– Det är allt möjligt från förvaltningarna som kommer in. Där man enligt offentlighetsprincipen måste leverera in materialet till oss. Det kan vara allt från skolbetyg, sociala handlingar, byggnadshandlingar, kartor, ritningar och sen en hel del personliga arkiv som kommer in, men det är frivilligt att lämna in. Men det kommunala materialet är styrt av dokument-hanteringsplanen, vad som ska komma in till oss hela tiden.

Har ni något annat samarbete med andra arkiv?

– Det har vi inom ramen av Eskilskällan där jag sitter just nu. Vi samarbetar till exempel med arkiv Sörmland som har företagsarkivet, Eskilstuna stadsmuseumsarkiv, Svenskt barnbildsarkiv och Sverigefinska arkivet också.

Kan man beställa hem information som ni har?

– Det kan man absolut göra. Det enklaste är att komma hit till Eskilskällans forskarsal och sitta här och studera materialet själv. Men sen kan vi till exempel få mycket betygsförfrågningar och då skickar vi kopior på betygen hem med vändande post, så har man det någon dag senare hem hos sig.

Du nämnde alldeles nyss att här har man möjlighet att studera dokument?

– Ja, det finns forskarsal, enligt offentlighetsprincipen så är det allra mesta offentligt för forskning. Men det finns undantag, till exempel sociala handlingar och sånt som det är sekretess på i 70 år. Så där får man bara tillgång till sina egna handlingar, om man inte har samtycke från den det berör.

Hur långt i förväg ska man beställa informationen som ni har?

– I princip kan man beställa fram material samma dag och få ner det. Vi har två framtagnings-tider per dag, en klockan 9 och en klockan 13.

Får enskilda ta fram informationen eller gör ni det?

– Det är vi som tar fram materialet, du kommer inte in på arkivet på egen hand. Att leta där är ganska omöjligt att hitta vad du är ute efter, så det är ingen större poäng med det. Det är vi som arkivarier som tar fram informationen och gör dom sekretessprövningar som ibland behövs göras.

Var fanns ni innan ni hamnade här på stadsbiblioteket?

– Vi har inte varit här så länge egentligen. Det var 2011 som Eskilskällan bildades här på stadsbiblioteket. Vi flyttade in på gamla brandstationen jag tror det var 2009. Så vi har varit här i 10 år ungefär nu. Dessförinnan fanns vi på Careliigatan i gamla arkivlokaler i samma hus som arbetsförmedlingen finns idag. Vi har arkivdepån i gamla brandstationen på Drottninggatan, sen har vi forskarsalen i Eskilskällan på stadsbiblioteket.

Håller ni på och digitaliserar den informationen ni har?

– Vi har digitaliserat kommunala protokoll från 1850 fram till 1950 som ligger sökbara på hemsidan, sök på samlingar på Eskilskällan. Där kan man hitta dom. Där finns en hel del fotografisk material också, var av majoriteten är från Stadsmuseet. Men det finns en hel del foton även från stadsarkivet, så långt har vi kommit, så här långt. Digitalisering av kommunala protokoll och en hel del av våra fotografier.

Ni har en ny bok i montern här borta kan du berätta något om den?

– Stadsarkivet och Stadsmuseet har precis ge ut en bok som heter “Eskilstuna – en annan historia” som handlar om lite nya perspektiv kring Eskilstunas historia, och det är knutet till mycket arkivmaterial som finns hos oss på Stadsarkivet. Bland annat så har jag skrivit en artikel om “Eskilstuna kvinnoklubb”, socialdemokratiska kvinnoklubbens tidigare historia. Hur den bildades och motståndet från männen under den allra tidigaste tiden, perioden i början av 1900-talet och kvinnoklubbens arkiv som finns hos oss i Eskilstuna stadsarkiv.

Text och foto:
Håkan Segerberg