Fram till 1999 arbetade man så att allt som inte längre var relevant för Säkerhetspolisen skulle brännas. Det kan vara så att handlingar rörande Olof Palmes person därför eldats upp. Det finns dock inget beslut eller liknande som som styrker att så har skett.
Ur promemoria upprättad av Palme-utredningen, den 30 oktober 2019.
Det är viktigt att söka ett svar på vad som hänt med Olof Palmes Säpoakt. Det går inte att utesluta att svaret skulle kunna bidra till lösningen av mordet, skriver journalisten Bo G Andersson på DN-debatt
Den 30 oktober förra året besökte Palmeutredarna Säpo. Syftet var att på plats ta reda på vad som hänt med Olof Palmes personakt. Utredarna hade hört att handlingarna inte längre skulle finnas kvar i Säpos arkiv.
Beskedet var att Säpo letat efter Palmes akt men att den inte hade återfunnits. Det här avslöjas i en promemoria som upprättades efter besöket på Säpo.
Enligt promemorian brukade Säpo bränna alla handlingar som inte längre ansågs relevanta för myndighetens arbete. Den ordningen ska ha gällt åtminstone fram till millennieskiftet. Det är därför möjligt att även handlingarna om Olof Palme rönt samma öde, alltså eldats upp av Säpos personal, skriver Palmeutredarna.
– Ingen utomstående kan veta vilken kunskap Säpo har samlat på sig om Olof Palme, men rimligen bör det i akten ha funnits uppgifter som hade kunnat kasta ljus över viktiga politiska skeenden från 1950-talet och framåt, skriver B G Andersson.
– Genom sin aktiva utrikespolitik, inte minst när det gällde Vietnamkriget, skaffade sig Palme många fiender både på hemmaplan och utomlands. Något som säkerligen bör ha satt spår i hans Säpoakt.
Bo G Andersson menar att det är en skandal att Säpo inte ens kan svara på elementära frågor om vad som hänt med akten. När, hur och varför förstördes den? Om det rört sig om en lagreglerad gallring inom myndigheten, borde den rimligen ha avsatt någon form av spår, till exempel en hänvisning till bestämmelserna i Polisdatalagen.
I artikeln påminns om att den granskningskommission som synade Palmeutredningen mötte på stora svårigheter när den ville ta del av det Säpomaterial som anknöt till mordet. I sina slutsatser riktade kommissionen skarp kritik mot Säpo för bland annat “diffust beslutsfattande”.
Bo G Andersson skriver:
Mordet på Olof Palme är fortfarande ett öppet sår. Beskedet från chefsåklagare Krister Petersson blev ingalunda den slutpunkt många hoppats utan snarare inledningen på en ny fas. Chefsåklagaren lyckades inte presentera några bevis för att den så kallade Skandiamannen är skyldig.
Därför fortsätter journalister och hundratals andra engagerade medborgare jakten på nya infallsvinklar på mordgåtan – nu med hjälp av dokument som släppts som i likhet med promemorian om Olof Palmes Säpoakt successivt släpps från den nedlagda förundersökningen.
Svenska folket har rätt att kräva att ansvariga politiker och myndigheter gör sitt yttersta för att mordet på Olof Palme löses.
Bo G Andersson har tidigare varit journalist på Dagens Nyheter, och arbetar nu med en bok och en dokumentärfilm om Palme-mordet.
Tommy Jansson
Länkar:
