Nato en relikt från kalla krigets dagar

Rustningarna ökar hoten mot människor och miljö

Nato skapades av USA efter andra världskriget av USA och Storbritannien samt de ockuperade länder som inte hade befriats av Sovjetunionen. Syftet vara från början att motverka sovjetiskt inflytande i Europa. När Nato bildades 1949 fanns det knappast något militärt hot mot länderna i Västeuropa, eftersom Sovjetunionen var allt för försvagat efter att ha fått bära den allra största bördan i kriget mot Tyskland.

I efterhand har det sagts att detta var ett svar på bildande av Warszawapakten, som bestod av Sovjetunionen och de länder som hade befriats av den Röda Armén i slutskedet av andra världskriget. Warszawapakten bildades dock sex år senare än Nato.

I och med Sovjetunionens fall så försvann argumenten för Nato. Ett försvagat Ryssland, som dessutom under 1990-talet genomförde en gigantisk nedrustning, utgjorde inget militärt hot. Rysslands militärbudget var 1995 endast en tiondel av vad den varit under Sovjetunionens sista år. Den var då också bara en bråkdel av militärbudgeten i USA – en tolftedel – och av de europeiska Natoländernas – en dryg sjättedel. Det fanns då ingen hotbild mot Natoländerna, som motiv för att inte upplösa Nato.

Istället kom Nato att skapa en hotbild riktad mot framför allt Ryssland. Det inleddes med en militär intervention i Jugoslavien av USA. Hoten mot just Ryssland kom sedan att byggas upp genom att Nato anslöt allt fler av Rysslands grannländer till Nato. Militära övningar med Nato-soldater från bland annat USA genomfördes nära Rysslands gränser i flera av de länder som tidigare hade tillhört Warszawapakten.

Istället för en allmän nedrustning i Europa inleddes på så vis en rustningsspiral. Även Ryssland började åter upprusta. Från 2006 till 2015 fördubblades militärbudgeten, men den var ändå blygsam jämfört, med länderna i Västeuropa, enbart de tre största Natoländerna i Europa, Tyskland, Storbritannien och Frankrike satsar mer än dubbelt så mycket på militären. USA:s militärbudget var tio gånger så stor som Rysslands 2015. Sedan dess har Rysslands militärbudget dessutom minskat med 14 procent.

Den eventuella hotbild som nu finns i Europa beror på att Natos trupper har omringat Ryssland och genomför militära övningar i Rysslands närhet. Den militära rusning som Nato har genomfört och som USA nu driver på minskar naturligtvis inte krigsriskerna. Om Natoländerna skulle öka sina militärbudgetar till 2 procent av länderna bruttonationalprodukt, som USA:s president Donald Trump nu har krävt, så innebär det en ökning av de militära utgifterna med 65 miljarder dollar. Det skulle betyda att Ryssland behövde fördubbla sina militärutgifter för att kunna hänga med och kunna möta hotet från Nato.

Det är inte Ryssland utan Nato som försöker driva fram en rustningsspiral i Europa. Nato är en relikt från det kalla kriget, som ökar krigsriskerna och bidrar till en meningslös ökning av en onödig produktion som tär på jordens miljö, ökar utsläppen av växthusgaser och stjäl resurser från människors välfärd.

Foste Hjälte

I figuren nedan visar staplarna storleken på militärutgifterna i Nato (blå) och i Ryssland (gul).
Dels som läget var 2017, dels hur det skulle se ut om alla länder i Nato höjde sina militära kostnader till minst 2,0 respektive 4,0 procent av ländernas bruttonationalprodukt, BNP. Den officiella siffran för USA är drygt 3,5 procent av BNP idag och skulle således inte öka vid 2 procents alternativet, medan alla andra Natoländer skulle tvingas lägga mer pengar på militära utgifter. Vid 4 procent av BNP till militären skulle samtliga länder, även USA tvingas öka sina militärutgifter.År 2017 motsvarade NATO:s militärutgifter 70 procent av Rysslands bruttonationalprodukt.Om alla Natoländer höjer sina militärutgifter till minst 2 procent av BNP så motsvarar detta 75 procent av Rysslands BNP och om alla Nato-länderna ökar till 4 procent, så motsvarar detta 113 procent av Rysslands totala bruttonationalprodukt.Frågan måste nog ställas om inte Nato överdriver rädslan för Ryssland.

Liknande artiklar: