eFOLKET har träffat Jörgen Forsrup, arkivassistent som berättar om Munktellmuseets arkiv.
– Arkivet är i två våningsplan. Vi har gamla ritningar från 1860-talet med Munktells namnteckning på, men även Asplunds namnteckning som slutade sedermera. Asplund flyttade till Karlstad och vart större på loktillverkning än Munktell. Sen har vi publikationer här. Om man har en gammal traktor kan man köpa instruktionsböcker, verkstadshandböcker och reservdelskataloger. Vi ställer upp och hjälper till, för alla som efterfrågar vår hjälp.
När du nämner reservdelskataloger kan man beställa reservdelar genom er?
– Nej, det kan man inte. Vi hjälper till om dom inte vet vad dom ska beställa sina reservdelar någonstans. Till exempelvis via BM-bladet och BM-klubben där man kan få en otrolig hjälp.
Ritningarna förvaras alltså här i ett brandsäkert rum och inget annat ställe?
– Ja, vi kör bara med originalritningar här, “vi är original här också säger Jörgen med ett leende”.
– Vid behov, om personerna behöver ritningar så kan vi kopiera ritningarna för att leverera dom digitalt till dom. Antingen via e-mail eller en bränd cd-skiva. Om dom önskar så kan vi också ordna en papperskopia.
Är det bara dom i Sverige som hör av sig eller?
– Nej, även utlandet också England, Amerika med flera. För närvarande håller jag på och hjälper en kille på västkusten i staten Washington. Det är en entreprenadmaskin, en gammal dumper 860S.
Tillverkades inte mudderverk här på området?
– Det tillverkades olika sorters mudderverk och pråmar till dessa här på området. Totalt så tillverkades 92 stycken olika mellan 1843 till 1927. Pråmtorget här utanför är uppkallat efter dessa. Det låg ett pråmskjul, också där.
När Munktell började här 1832, vad tillverkades?
– Man kan säga så här, säg något Munktells inte gjorde istället. För Munktells gjorde till exempel våffeljärn. I år på våffeldagen så använde vi här på museet ett våffeljärn som var tillverkat här från mitten av 1800-talet. Å jag har aldrig ätit så goda våfflor tidigare. Vidare så gjorde dom spisar man kan säga att dom gjorde allt mellan himmel å jord. Vidare så gjorde han tryckpressar. Bland annat Aftonbladets första tryckpress, ligger han bakom. Samt verkstadsmaskiner som svarvar, fräsmaskiner med mera.
– När en fusion mellan Munktells Mekaniska Verkstad och J. & C.G. Bolinders Mekaniska Verkstad som gjordes 1932, så tillkom deras sortiment av bland annat också svarvar och fräsmaskiner. Munktell hade även 1917 inlemmat Beronius verkstäder grundat 1878 i sin verksamhet, där man bland annat tillverkade företagets berömda träbearbetningsmaskiner.
Han är mest känd för att ha börjat med traktorer, men vad gjorde han innan?
– Han gjorde det första loket som fick namnet, Förstlingen. 1913 hade Munktell redan avlidit. Hans son hade redan då slutat på företaget 1894 och bodde i Stockholm och hade mycket liten kontakt med sitt gamla företag. Hans stora intresse var att sälja och köpa fastigheter, han var en “fastighetshaj”.
Men jag tänkte på innan Herr Munktell avled. Gjorde dom skördetröskor?
– Man gjorde tröskverk och lokomobiler som då drev bland annat tröskverk. Vi har här på museet där man kan se exakt hur det gick till. Vidare så fanns det självgående lokomobiler och dom som inte var självgående, dom drogs då med hästar och oxar. Det finns dom som fortfarande använder en lokomobil och en tröskverk hopkopplade. Precis som man gjorde för i tiden.
Vad var det för byggnader han har gjort?
– Ja, han har inte ritat några byggnader själv, Utan 1896, då fick den kända Stockholms arkitekt Ferdinand Boberg som även är känd för Rosenbad i Stockholms och posthuset med flera olika byggnader, han introducerade den internationella jugendstilen i Sverige. Uppdraget att göra en kontorsbyggnad och verkstadslokaler, man rev undan för undan de gamla som fanns och det finns ritningar kvar från 1840-talet på hur det såg ut. Det finns en förteckning kring hur husen såg ut med mått och vad de innehöll med mera. Hotellet som finns här var en gång i tiden huvudkontoret och jag själv har arbetat där på andra våningen.
Men han byggde bron vid Fors kyrka som sen revs när den nya byggdes?
– Ja, vi har en del ritningar av bron som bygges och dess konstruktion här hos oss. Munktell var invoterad i många byggnader här i kring.
Under andra världskriget, gjorde dom om traktorerna så att de gick på gengas då? Har ni någon här på museet?
– Vi har en traktor som är utrustad med Hesselmans aggregat. Den är under renovering för närvarande.
Hur är det med bandtraktorn som jag såg här ute i hallen? Gjordes den under kriget eller efter kriget?
– Det var egentligen fyra olika modeller. Den första kom i slutet av 1920-talet men främst under andra världskriget och det var försvaret som behövde det. I den som vi har här sitter det en rak volvo sexa, men företaget hade en order från försvaret på 50 stycken maskiner. Vi kunde inte sätta i några motorer med de specifikationer som krävdes, utan då fick vi krypa till korset och gå till Scania och köpa 50 stycken fyrcylindriska Scaniamotorer. Å det jublade alla på Scania åt.
Ni har en hyvelmaskin som man kan göra takspån och annat med?
– Hyvelmaskinen fungerar utmärkt och vi kör den emellanåt. Om någon privat person skulle vilja beställa takspån så får man ta upp med ledningen det kan inte jag bestämma.
Klockan som är vid entrén?
– Den satt i föregångaren till där stadshuset ligger idag, i lägre elementära läroverket sen flyttades ett par kvarter till Sankt Eskil, och där döptes till Högre Allmänna Elementära läroverket 1918. Men det där huset där vid Rinmanstorget, det hette ju Rinmanstorget innan det bytte namn. Det huset revs 1895/96 när dom skulle bygga nya stadshuset. Så klockan var en beställning till nya stadshuset där det står idag och den fungerar fortfarande om man drar upp den.
Ett lite stycke in från entrén står det två traktorer, kan du berätta lite om dom?
– Det stora “schabraket” man tog beslut den 13 december 1913. Man började bygga maskinerna 1914 och man levererade 1915. Vår är den enda bevarande exemplaret i världen och den rullar fortfarande med en maxhastighet på 4,5 km/h på högsta växeln. Munktells 30-40 HK är en veritabel bjässe på 8,3 ton. Emellertid gick Munktell i konkurs 1922, inte minst till följd av krisen och alltför vidlyftiga utbyggnadsplaner under första världskriget.
Den på vänster då?
– Det är nummer tre. Den är hälften så stor och orsaken till att jag säger nummer tre är att den kallades modell 20-24, enbart för att man kunde få ut 20 till 24 hästkrafter. Nummer två gjordes bara i 8 exemplar och den såg exakt lika dan ut, men man upptäckte att den hade väldiga problem med att ploga och därför så skrämde man upp motorn, det vill säga man höjde motorvarvet så att 20-24:an kunde använda en fyrskärig plog.
Om vi nu fortsätter på motorer lite längre in på museet så ser man också motorer som står längs väggen, vad är det för motorer?
– Det är både traktormotorer och främst fartygsmotorer det vill säga sådana som användes för marint ändamål och då har dom backslag, som då betyder att dom kan slå över så att de börjar backa direkt. Dessa motorer kan drivas med olika drivmedel.
Så du kan ta fotogen och blanda med diesel samt tjärolja?
– Ja, men det finns experter här på museet som kan motorerna så himla bra, som om det var deras egna barn. Så dom vet exakt hur de reagerar.
Ni har en stor maskin här nere som heter Sven kan du berätta om den var har den ståt och vad den har används till?
– Det är en ångmaskin, 2-cylindrig på omkring 400 hästkrafter. Ångmaskinen är en av två byggda och dessa användes för att driva en generator som genererade ström. Båda dessa maskiner drev generatorer för Munktellstadens elbehov under 50 år. Man drev turbiner med det strömmande vattnet, man bygga två ångmaskiner på Munktells fabriker. Den första byggdes 1899 och den andra året efter och en av de två syskon-maskinerna är nu tillbaka efter mer än hundra år. Båda genererade ström till fabriker fram till 1951 då den ena skrotades och den andra skickades till Näsviken utanför Åmål.
Finns all information här?
Det finns information här på muséet, men det mesta finns på företagsarkivet i Eskilstuna.
Text & foto:
Håkan Segerberg
