Foto: Rene Forsman

Möte om ensam-kommandes situation: Duon M och S kritiserades kraftigt

ABF:s stora sal i Eskilstuna var fullsatt den 27 november när Ensamkommandes Förbund Eskilstuna, Tillsammans för Eskilstuna och eFOLKET, anordnade debatt om behandlingen av de ensamkommande afghanska ungdomarna.

I Eskilstuna går den styrande majoritetens politik ut på att ungdomarna ska skickas till Migrationsverkets anläggningar så snart de fyllt 18 år. Mot detta och mot den omänskliga politiken mot ungdomarna överhuvudtaget har flera protester organiserats i Eskilstuna.

Den styrande majoriteten i Eskilstuna utgörs av S och M, tillsammans med C. Vid mötet på ABF fanns i den svarande panelen socialnämndens ordförande Göran Gredfors från moderaterna och nämndens vice ordförande Nina Tuncer från socialdemokraterna. Man skulle kunna säga att de under kvällen fick finna sig i att bli ställda mot väggen. Kyrkligt aktiva människor, personal från boendena, en representant från Rädda Barnen och flera av de afghanska ungdomarna själva argumenterade med emfas. Den dominerande frågan var varför S och M inte ville göra något som skulle kunna möjliggöra för de ensamkommande att slippa köras iväg från från Eskilstuna när de fyllt 18.

Argumentet från Gredfors och Tuncer var att de ekonomiska möjligheterna finns. Om detta fick de inget medhåll från panelens övriga partier. Maria Chergui (V), Erica Hallenstan(Mp), Lotta Jonsson (Kd) och Helene Wretling (L) var väldigt bestämda med att resurser finns och att det bara handlar om politisk vilja. Särskilt Chergui och Jonsson sköt in sig på den kommunala resultaträkningens stora överskott, och de avfärdade Gredfors försök att bara tala om det underskott som just socialnämnden nu uppvisar. Överskott eller under underskott för en viss nämnd är i sig speglingar av gjorda politiska prioritering underströk de. Det är totalresultatet för hela kommunen som avgör om resurser är tillgängliga.

I denna diskussion restes också frågan om vart det statliga bidragets överskott på 84 miljoner under föregående år tagit vägen. Förvirringen var betydande, och Göran Gredfors gissade att det plöjts ned i socialnämndens ”svarta hål”. Det statliga bidrag som nu är aktuellt handlar om 5,5 miljoner. Det ska i alla fall användas för de ensamkommande, påstod Gredfors.

Tuncer och Gredfors påstående att inga lediga resurser finns för de ensamkommande, och att ”vi har en begränsad påse pengar att hålla oss till”, föranledde en fråga från en åhörare om S och M då skulle kunna tänka sig en skattehöjning på 50 öre, och att på så sätt skapa de nödvändiga resurserna.

Gredfors svarade kort och bestämt att för moderaterna var varje skattehöjning totalt utesluten. Tuncer gled undan, och hänvisade till staten.

I panelen fanns också Mohammad Reza Ahmadi från Ensamkommandes förbund och Catarina Salomonsson, ideellt familjehem och #vistårinteut.

Catarina Salomonsson, som själv på ideell basis öppnat sitt hem för fyra ensamkommande, beskrev i tydliga ordalag den svåra situation som de ensamkommande lever. Hon reste frågan om kommunen inte skulle undersöka möjligheten att inleda samarbete med en grupp ideella familjehem, och att då också bidra i någon utsträckning ekonomiskt.

Mohammad Reza Ahmadi gav, liksom flera andra afghanska ungdomar, de asylsökandes perspektiv. En väsentlig fråga var naturligtvis hur situationen i Afghanistan faktiskt ser ut. Amnesty International, Röda Korset, UNHCR med flera andra FN-organ har samstämmigt slagit fast att utvisningar till Afghanistan i den situation som nu råder, och som förvärrats under de senaste två åren, inte bör få förekomma.

Samtliga i panelen sa sig lita på den bedömningen. Mot den bakgrunden föreföll det lite svårbegripligt att representanterna för M och S i nästa andetag kunde säga att ”regelverket gäller” och att ”vi måste lita på Migrationsverkets bedömning”. Verkets ståndpunkt är ju att den svenska staten kan dumpa asylsökande i vissa delar av landet. Detta praktiseras ju också av Migrationsverket. Men även påståendet att det skulle finnas ”säkra” dumpningsplatser är något som de  i FN och de internationella humanitära organisationerna med kraft vänt sig emot.

Debatten på ABF ägde rum endast några timmar efter att kompromissen mellan regeringspartierna S och Mp offentliggjorts. Men osäkerhet rådde om regeringsförslagets exakta innebörd.

Mohammad Reza, ledande representant för de afghanska ungdomarna, uttryckte efter mötet en tillfredsställelse med mötet, som han såg som ett efterlängtat steg framåt.

Men kritiken har vuxit när innebörden klarnat. Till exempel ska utvisningar genomföras som tidigare, ända till den dag en ny ordning beslutas av Sveriges riksdag. Och det beslutet säger man kan komma först fram emot sommaren 2018.

Vidare är en röd tråd i uppgörelsen att till varje pris undvika generell amnesti. De som var över 18 när de kom till Sverige, de som anlände efter datumet 24 november 2015, och de som fick sitt avslag efter kortare väntetid än 15 månader omfattas inte av de nya möjligheterna till uppehållstillstånd.

Och ett grundläggande faktum kvarstår: Den svenska staten fortsätter att nonchalera Amnestys, Röda Korsets, UNHCR:s med fleras bestämda ståndpunkt.

Foto: Rene Forsman

Liknande artiklar:
Socialdemokraterna har varit –  och är –  ryggraden i den svenska demokratin. De borgerliga, främst
Riksdagsledamoten Sara Karlssons avhopp i protest mot partiledningens kuppartade beslut i flyktingfrågan, stark intern kritik
Den socialdemokratiska riksdagsledamoten Sara Karlsson från Eskilstuna har idag (18-05-04) meddelat att hon lämnar sin
Sex av tio medlemmar i IF Metall är oroliga att de inte skulle klara sin