Månadens band: Simma i Vättern

Månadens band tuffar vidare och stannar ute vid Sensus replokaler i Vilsta där vi hittar punkbandet Simma i Vättern. Bandet har legat på is en del under 10-talet men kanske återfår de glöden och spelar lite mera live om något intressant erbjudande dyker upp.

Simma i Vättern bildades 2004 av Martin Johansson, bas och sång, Lukas Edvardsson, sång och gitarr samt Leffe Isaksson, trummor. Fram till 2010 spelade de en hel del både i Eskilstuna och runt om i landet. Men efter det har det bara blivit ett fåtal spelningar. Den senaste var i Bälgviken i våras. Lukas förklarar vad som hände med Simma i Vättern.

Är du nöjd? (2017)

– Vi spelade in vår senaste skiva 2011 men sedan det rann ut i sanden. Den släpptes på Spotify förra året och den fysiska skivan kom ut i år. Vi har haft fullt upp med ungar, husköp och andra projekt. Men det finns ett sug att börja spela igen, det gäller bara att hitta glöden. Vi har i alla fall tänkt att vi ska träffas framöver och titta på gamla SiV-klipp som vi samlat på oss genom åren.

När de bildade bandet var det inte bestämt hur de skulle låta men alla tre lyssnade mycket på svensk punk där Asta Kask, Strebers och Radioaktiva Räker tillhörde favoriterna. De benämner själva sin musik som trallpunk, men kanske inte nödvändigtvis det klassiskt glada som till exempel De Lyckliga Kompisarna. Det är melodiöst men med vissa aggressiva undertoner. Däremot är namnet Simma i Vättern ganska signifikativt för trallpunk.

– Det får gärna vara lagom oseriöst. Vi hade andra förslag innan som Sommar i Vänersborg och Spy i Västerås. Vi utgick ifrån SiV och laborerade fram och tillbaka. Det gamla punkbandet Troublemakers från Göteborg tyckte däremot inte att vi kunde heta Simma i Vättern när vi spelade med dom på Downtown här i Eskilstuna.

Omslag till bandets första demo (2005)

Det tog ungefär ett år innan Simma i Vättern spelade in sin första demoskiva och då hade de hittat ett sound de var nöjda med. Även om stommen i musiken är densamma som i början har vi utvecklats som musiker och ljudbilden har enligt Lukas förändrats en del.

– Ja den är hårdare nu. Låtarna är mer avancerade med mer melodier och riff. Nu har vi mer variation bland låtarna vilket skapar en bättre dynamik. Det finns en film från vårt första rep, då lät vi som dansband i tempot men vi lärde oss ganska snabbt att spela snabbare.

Vi kommer in på spelningar och hela bandet minns framför allt när de spelade på förfesterna till Augustibuller i Lindesberg, Sveriges största punkfestival på 00-talet. Det var fullt drag på de spelningarna. På själva festivalen spelade de däremot aldrig. Sen har även spelningarna i Stockholm varit lyckade. De har givetvis uppträtt mycket i Eskilstuna men Martin föredrar att spela ute i landet och har en teori om varför.

– Till slut blev det tjatigt att spela i Eskilstuna. Vi tappade en del publik eftersom alla redan varit på våra spelningar flera gånger. Sen blev både vi och publiken äldre och många ville kombinera musiklyssnandet med öldrickandet. Det fungerade ju till exempel inte på Balsta.

Bandets framtid är något oviss. De tycker fortfarande att det är kul när de väl spelar men de behöver hitta energi och glöd om det ska bli något mer framöver. Deras förhoppning är ändå att de ska kunna få tiden att räcka till för att göra någon spelning då och då. Martin avslutar samtalet lite på skämt.

– Vi gör säkert en ny inspelning men det blir väl om 10 år igen.

Simma i Vättern – Hemsida
Simma i Vättern – Facebook

Liknande artiklar: