Ledare: Gasattacken i Syrien

Den syriska regimen under Bashar al Assad har begått fruktansvärda brott mot det egna landets invånare. Det går inte att förneka, men frågan är ändå varför regimen nu skulle genomföra en attack med gas mot människor i ett av de återstående områden som behärskas av dess motståndare. Det finns knappast några militära skäl att tillgripa gas. Och ur politiskt synpunkt är det naturligtvis helt vansinnigt.

Assadregimen har länge varit väldigt illa ute, vilket naturligtvis kan leda till att regimen tar till desperata medel. Men läget har förändrats under det senaste året. Stora områden har åter kommit under Assadregimens kontroll – dock till ett väldigt högt pris. Inte minst i återerövringen av landets största stad, Aleppo, genomfördes genom ett blodigt bombkrig som var förödande för civilbefolkningen, som levde i de områden som behärskades av väpnade oppositionsgrupper.

Även efter det att striderna i Aleppo tagit slut har bombkriget fortsatt – såväl Ryssland som USA har genomfört bombningar i Syrien. För drygt en vecka sedan rapporterade till exempel tyska nyhetsbyråer och tidningar att 33 civila hade dödats vid en US-amerikansk bombattack i staden Mansoura i Raqqaprovinsen, sydöst om Aleppo.

Den tyska tidningen der Spiegel, skriver att “det syriska observatoriet för mänskliga rättigheter (Sohr) meddelade förra veckan att det var en skola där flyktingar var inkvarterade, som attackerades. Enligt Sohr utfördes attacken av den USA-ledda anti-IS koalitionen.”

Visst är det viktigt att besegra de islamistiska terroristerna som fortfarande behärskar Mosul, Raqqa och andra platser i Irak och Syrien. Men bombkrig är ett brott mot mänskligheten. Ett folkrättsbrott, statligt sanktionerad terrorism.

Att använda gas är också vidrigt och dessutom ett brott mot krigets lagar. Begreppet krigets lagar är i och för sig absurt. Krig som sådant borde ju vara olagligt. Det är dessutom ingen väg att lösa konflikter utan skapar istället ännu fler konflikter.

När den stora gasattacken i Syrien genomfördes i augusti 2013, dödades flera hundra, kanske över tusen människor – det är mycket oklart exakt hur många. USA anklagade då Assadregimen och utlovade hämnd. Efter förhandlingar med Ryssland kom dessa länder istället överens om att sända in observatörer till Syrien för att kartlägga existensen av stridsgas och se till att gasen förstördes.

I det läget kunde det ha funnits motiv för att Assadregimen, som var hårt pressad av de olika motståndsgrupperna och hade förlorat kontrollen över en stor del av Syriens territorium, att då genomföra en sådan desperat aktion som en stridsgasattack. Motståndsrörelsen var då mycket starkare och hade då även stöd från USA – även om en stor del av det rent militära stödet gick via de oljerika arabstaterna.

Men det fanns ändå inga entydiga bevis på att Assadregimen stod bakom gasattacken (se den prisbelönte journalisten Syemour M Hersh artikel i London Review of Books). Även då kunde man sätta frågetecken. Gasattacken kom dessutom samtidigt som FN-observatörer besökte Syrien och Assad hade därför mycket att förlora på en sådan händelse. President Barack Obama hade dessutom deklarerat att man skulle ingripa i händelse av en gasattack.

Assadregimen sitter idag ganska säkert vid makten och behöver inte ta till desperata metoder för att överleva. Tvärtom är användningen av gas som ofelbart drabbar civila rent kontraproduktivt för regimen i Damaskus. Enda orsaken skulle i så fall vara att Bashar al Assad av rent sadistiska skäl skickar giftgas mot den egna befolkningen.

Assads motiv för en gasattack just nu ter sig än märkligare, mot bakgrunden av han för bara några dagar sedan har nått en av sina största framgångar under kriget. I förra veckan förklarade nämligen president Donald Trump att USA släpper kravet på att Bashar al Assad måste avgå som Syriens ledare innan man kan nå en förhandlingslösning på konflikten.

Dom islamistiska och jihadistiska grupperna al Nusra/Al Qaida och IS har pressats allt hårdare under den senaste tiden. Tidigare fick man ett indirekt stöd från USA. Nu bombar istället USA de områden dessa grupper fortfarande behärskar i Syrien. För dem finns det all anledning i världen att påverka USA att ta en hårdare ställning mot Assadregimen. Därmed inte sagt att de på grund av detta ligger bakom gasattacken.

Den ryska förklaringen kan inte heller lyftas bort. Ryssarna säger att de har bombat området och att några bomber kan ha träffat ett av rebellernas stridsgaslager. Så behöver det naturligtvis inte heller vara, men det är en förklaring som åtminstone logiskt hänger ihop. Även västerländska underrättelsekällor har varnat för att till exempel al Nusra kan ha egna lager av stridsgas.

Det är viktigt att inte dra några förhastade slutsatser, risken är att detta leder till handlingar som förlänger kriget och lidandet för det syriska folket.

Men en kritisk attityd till nyhetsflödet från Syrien är tyvärr en bristvara på många håll i våra svenska medier.

Hans Hjälte

You May Also Like