Jag googlar. Island producerar fem gånger mer energi än islänningarna behöver. Deras tillgång på förnyelsebar energi tycks oändlig – de får den från jordens innandöme – vilket har fått stora förbrukare av energi att söka sig dit.
Historiskt har det varit typ aluminiumsmältverk som dragit nyttan av tillgången på geotermisk energi. Nu läser jag i Eskilstunakuriren att datahallar blivit en ny industri i landet. De köper billig energi för att driva sina anläggningar samtidigt som klimatet möjliggör en lika billig nedkylning av dem. Två flugor i en smäll.
Enligt revisionsföretaget KPMG användes 2017 90% av all datorkraft på Island till att processa kryptovalutor, står det i Kurren. Lite riskabelt eftersom deras värde svänger kraftigt. Dina och mina pengar är i och för sig lika digitala men de garanteras förutom av ägandet till privata fastigheter också av ägandet av aktier i fonder och bolag. Med mera. Och så vidare.
Hur ska man se på det? Bekymmersamt för Island att en bransch som ses som obskyr hos den stora allmänheten har ett sådant inflytande. Islänningen som intervjuades av artikelförfattaren (Mattias Mächs/TT), Arni Jensen konstaterar att världen samlar på sig mer och mer data som sparas och måste lagras.
Förr – jag är lite gammaldags men så fyller jag också 69 i morgon – samlades data i stora lokaler (som brann ner då och då) och det utöver den energi som gick åt för att bygga byggnaden krävdes en del för att hålla den varm. Varje akt tog större plats men det gick att slänga ut sådant som inte längre var aktuellt.
Men då – förr i tiden – sparades inte ovidkommande information. Brev, julkort och vykort från nära och kära kastades oftast, kanske allt för ofta, medan Facebook numera håller reda på varenda gillande du får oavsett om det är en bild av lunchtallriken eller en delning av en tidningsartikel. Du behöver i princip bara önska dina FB-vänner god morgon för att ta i anspråk energiresurser som kunde ha använts bättre. Om sedan även dina vänners gillningar lagras för all framtid – FB räknar ju dem – så måste jag av ren nyfikenhet ställa frågan:
Hur många limpor kan Pågen baka på Skåningarnas gillningar?
Siv Aksila
