Det finns ett talesätt; “Krigets första offer är sanningen”. Och det ligger mycket i det.
En annan sanning är “segraren skriver historien”. Vilket betyder att den “sanning” vi får oftast är vinklad och tillrättalagd så att segraren framstår som den ädle och förloraren som den usle.
I dagens mediavärld visas krig och konflikter i realtid och det flödar av bilder. Bilder som också delas på sociala medier. Då är det lättare än någonsin att förvanska sanningen och att sprida falska nyheter.
Vad är sant och vad är falsk? Hur vet man att en bild är äkta dokumentär eller manipulerad och förfalskad, eller till och med hämtad från en annan situation? Just nu under kriget i Ukraina får vi massor med bilder. Förfärliga bilder som visar krigets vansinne och brutalitet. Det mesta vi ser är säkert på riktigt. Men kan vi alltid vara helt säkra?
En bild som sprids nu visar en gammal man som är på flykt i krigets Ukraina. Han håller sin lilla tilltufsade kattunge i famnen. En hjärtskärande bild med texten:
“UKRAINE – Mars 2022. This photo of an elderly man walking with a cane, his little terrified cat in his weak hands, speaks volumes, and elicits such sadness in my soul. How will he find safety, will the kitty hang on?…Tears.. Ukraine Mars 2022”.
Upplagt på facebook av Sandra S Nathan. Golf Shores. Alabama. USA. 10 Mars kl 03:21.
Nu visar det sig att bilden inte alls är från krigets Ukraina mars 2022. Bilden är tagen 2018 i östra Turkiet och visar en man som räddat sig och sin lilla kattunge ur sitt brinnande hus och har bildtext:
“Dieses Bild bewegt: Rentner verliert fast alles in den Flammen – nur seine kleine Katz webliebt ihm”.
Tittar vi bakåt i historien vimlar det av fejkade krigsbilder. Även många bilder som antagligen är fejk men som inte med säkerhet går att bevisa.
Vi kan börja med bilden på våran “hjältekonung” Gustaf II Adolf. Då fanns inga kameror så det fick bli målningar som illustrerade hur det såg ut. Det framgår med all tydlighet att konungen förhärligas och framstår som en riktig hjälte.
Bland fejkade fotografier kan nämnas krigsfotografen Robert Capa som under spanska inbördeskriget lyckades ta sin klassiska bild på en soldat i just den tusendels sekund soldaten träffas av ett skott och faller. Nu hävdas att bilden är fejkad. Efteråt reser sig den skjutne soldaten och frågar Robert Capa: “Fick du den eller ska vi ta om”.
Vi har den klassiska bilden från slutet av 2:a världskriget när röda armén intar Berlin och soldaten som reser sovjetflaggan på riksdagshusets tak. Bilden är arrangerad, och i efterhand manipulerad.
Det gick att manipulera och retuschera, lägga till och dra ifrån även på den tiden man fotade med svartvit film. Med dagens teknik är det mycket lättare att ändra och trixa med bilderna.
I en artikel från Moderskeppet med rubriken: “De manipulerade bilderna från Irakkriget”, ger man typexempel på en “hittipåbild”. Gå in och läs artikeln så ser nu hur det går till och hur man med skarpa ögon kan avslöja manipulationen. En manipulation som i det här fallet är slarvigt gjord. En skickligt gjord bildmanipulation är svårare att avslöja.
I sak gjorde inte just den här bildmanipulationen så stor skillnad när det gällde själva händelsen. Men att manipulera en bild som påstås vara dokumentär, undergräver trovärdigheten.
Många förfalskade och förvanskade krigsbilder sprids medvetet i propagandasyfte för att ge en förljugen bild som ska gynna den ena sidan i kriget och svartmåla motståndaren.
I andra fall handlar det om (krigs)fotografer som i sin iver att få till riktigt häftiga bilder inte drar sig för att “slira på sanningen”. Ungefär som idrottsmän som fuskar och dopar sig för att nå bättre resultat.
Man kan ljuga såväl i ord som i bild.
Lästips:
- De manipulerade bilderna från Irakkriget. Moderskeppet.
PS. Den gamle mannen från Turkiet, inte Ukraina, och hans lilla kattunge mår bra. Bildtexten:
“Ali Mese, whose house burnt down in December and only things left was his cat, has moved to his new home thanks to helpful and caring people”
Rolf Waltersson
