Karl Rune Nordkvist 1920 – 97

Ett författarporträtt – nedtecknat av Kjell Andersson

Karl Rune Nordkvist växte upp i den lilla byn Ramsjö belägen någon mil från Bollnäs. Hans far fick efter några år ett nytt arbete vid järnvägen i Bollnäs. Det blev sedan Karl Runes framtid också efter att ha gått ut sexårig folkskola. Karl Rune Nordkvist fick aldrig chansen att senare studera på någon folkhögskola. Han fick därför läsa på egen hand. Det blev mest, förutom skönlitteratur, filosofi. Han var alltså, som många andra av proletärförfattarna, en renodlad autodidakt, en självlärd skrivande konstnär och samhällsgranskande intellektuell.

Nordkvist debuterade med romanen Att vänta någon hem, 1950. Sedan följde ett stort antal romaner från hans penna: Vårens ljus (1954) Sommar i Sodom (1957), Jag söker herr Grå (1964), Harens hjärta (1967), Nattvägen (1970), En dag i oktober (1972), som blev TV-film tjugo år senare, Hösten Lång (1977), Mild november (1979). Mellan åren 1982 till 1987 gav Karl Rune Nordkvist ut en trilogi av romaner som fick titlarna Solens barn, Slaktarens hus och Septembers ljus. Trilogin följdes efter några år av Höstlig resa. Dessa fyra romaner bidrog till att Nordkvist nådde ut till en bredare läsekrets jämfört mot tidigare. Han tillhörde dem som öppnade dörrar och visade på de mörkare rummen i  det som kallades Folkhemmet; delvis ett fuskbygge med djupa klassklyftor, hälsovådliga arbetsplatser och obruten makt för kapitalet. Och, som han själv formulerade det i en intervju strax före sin bortgång: Jag skriver nog egentligen böcker för dem som inte läser skönlitteratur och jag skriver inte för att behaga…

Liknande artiklar:
Rudolf Värnlunds far var sångare i Operakören i Stockholm. Han växte alltså upp i Stockholm
Birger Wikström föddes i Bredåker i Norrlands inland. Hans far var skogsarbetare, men den unge
1898 – 1973 Vilhelm Moberg växte upp i Moshultamåla en liten skogsby belägen några mil
Moa fick namnet Helga Maria Svartz. Hennes mor var ensamstående. Hon bodde då utanför Motala