Bidragsberoendet i Sverige har minskat under de år som invandringen har ökat. Det visar en närstudie av statistik över invandring och bidragsberoende i Sverige åren 1990–2018. Dessutom är sysselsättningsgraden högre för arbetare födda i andra länder än arbetare som är födda i Sverige
Under Sveriges värsta ekonomiska kris sedan andra världskriget, 90-talskrisen, ökade antalet människor som var beroende av ekonomiska bidrag från samhället, med över 400 000 helårsekvivalenter[1]. Det var en ökning med 60 procent jämfört med innan krisen uppstod
Totalt var antalet som erhöll bidrag mätt i helårsekvivalenter 1,150 miljoner 1994, vilket då motsvarade över 20 procent av befolkningen i åldern 20 – 64 år. I fjol 2018 var motsvarande siffra 772 275 helårspersoner, vilket motsvarar 13 procent av befolkningen i åldern 20 – 64 år.
Det betyder att den andel av befolkningen i Sverige som försörjdes med social ersättning och bidrag var 35 procent lägre 2018 än 1994, alltså en rejäl nedgång. Se nedanstående diagram från Statiska centralbyrån:
Utvecklingen av antal helårsekvivalenter i åldrarna 20–64 som försörjs med sociala ersättningar och bidrag*, 1990–2018. Se diagrammet nedan.
Under denna period har andelen människor i Sverige som har behövt leva på sociala ersättningar och bidrag minskat mer än någonsin, samtidigt som invandringen till Sverige varit högre än under någon tidigare period. Se nedanstående diagram:
Naturligtvis behöver det inte finnas ett direkt samband mellan att bidragsberoendet i Sverige har minskat kraftigt under den tid som invandringen har varit som högst. Men det innebär i varje fall att invandringen inte har bidragit till att öka antalet människor som har erhållit sociala bidrag och ersättningar.
Den som lyssnar på debatter i medier och i politiska församlingar om invandring och kostnaden den medför får lätt intrycket att invandringen bara innebär kostnader och problem. Flyktingmottagningen kostar naturligtvis, men de långsiktiga ekonomiska fördelarna väger på sikt upp kostnaderna genom det arbete som människor födda i andra länder idag utför i Sverige. Och som de flesta av dem kommer att utföra även i framtiden.
En stor majoritet av de flyktingar som har kommit till Sverige var redan i yrkesverksam ålder då de anlände. Mycket få flykting[2] är dessutom över 65 år, speciellt jämfört med den befolkning som är född i Sverige. Över 71 procent av människor födda i andra länder är i yrkesverksam ålder, jämfört med drygt 53 procent av dem som är födda i Sverige.
Visserligen är sysselsättningsgraden lägre hos utlandsfödda, men ändå är det en större andel av de utlandsfödda som bidrar till försörjningen, 56 procent, jämfört med 47 procent av dem som är födda i Sverige. Invandrarnas arbete bidrar idag till att försörja den åldrande infödda svenska befolkningen, samtidigt som många av dessa invandrare på olika sätt tar hand om de äldre infödda svenskar som behöver vård och omsorg.
En större andel av befolkningen som arbetar har stärkt Sveriges ekonomi och därmed gjort det möjligt att minska andelen människor som har behövt leva på sociala ersättningar.
Av den debatt som pågår i medierna och i de politiska församlingarna kan man få intrycket att invandringen till Sverige är en tung belastning för samhället. Att den har ökat bidragsberoendet och medfört att allt färre människor arbetar. En granskning av statistiken visat alltså att det i själva verket är tvärtom.
Sverige skiljer sig, tack vare invandringen, på ett fördelaktigt sätt från de flesta andra länder i Europa, där allt färre människor i yrkesverksam ålder kommer att tvingas försörja en åldrande befolkning. Speciellt illa är det i Öst- och Sydeuropa, där till exempel Bulgarien och, Rumänien har en åldrande befolkning, samtidigt som unga välutbildade människor flyttar till Västeuropa. Att allt färre i yrkesverksam ålder kommer att tvingas försörja allt fler äldre gäller framför allt i Syd- och Östeuropa, men även, fast i mindre grad, övriga EU-länder.
De som idag ser de mest invandrarfientliga regimerna i Europa som förebilder borde kanske fundera över vilka som ska försörja dem när de blir gamla. Inga pensionslöften kan infrias om det inte finns tillräckligt med människor som arbetar i samhället.
Hans Foste Hjälte
- Invandring till Sverige (SCB)
- Antalet personer försörjda på sociala ersättningar och bidrag minskar (SCB)
Fotnot:
[1]: För att skapa jämförbarhet mellan olika typer av ersättningar beräknas så kallade *helårsekvivalenter. Med helårsekvivalenter avses det antal individer som skulle kunna försörjas under ett helt år med full ersättning. Exempelvis blir två personer, som varit heltidsarbetslösa ett halvår var, tillsammans en helårsekvivalent.
[2]: I Statistiska Centralbyråns statistik finns bara två kategorier, födda i Sverige eller födda utomlands, vilket innebär att även andra än flyktingar kan ingå när man talar om utomlandsfödda, vilket kan ändra andelarna. Men det rubbar inte den tendens att flyktingarna åldersstruktur är annorlunda än dem som är födda i Sverige, det vill säga att en mycket större andel invandrare ingår i åldersgruppen 20 – 64 år.
