Jag skrev ett inlägg här i eFOLKET 19 oktober med rubriken Är den svenska krigsmaktens reklamkampanj en bit i ett skrämmande pussel.
I inlägget hänvisar jag till reklamaffischer som sitter lite här och var i Eskilstuna – och förmodligen på många andra ställen runtom i landet.
Idag fick jag syn på en annan variant av denna reklamkampanj.
Bilden föreställer en stridspilot i full mundering. Han kommer trampande på en gammal damcykel. Sadeln sitter för lågt. Det är obekvämt och opraktiskt att cykla på det sättet. Har flygvapnet inte ens råd med en skiftnyckel? Dessutom ser cykeln ut att sakna lyse fram.
Förmodligen är han på väg ut till sitt stridsflygplan – ett JAS-Gripen, som även kallas JAS-Dyrgripen, som står och väntar i full beredskap på ännu ett uppdrag i fosterlandets tjänst.
Vad som får mig att fundera är att halva framhjulet är kapat. Att stridspiloten är på väg ut ur bild. Eller “in i väggen”.
Hur har PR-genierna på reklambyrån tänk här? Jag känner mig ställd. Kan inte i min vildaste fantasi föreställa mig tanken bakom denna bild.
Att det är så illa ställt med vårt försvar att soldaterna måste trampa runt på gamla damcyklar? Det är en baktanke jag kan köpa. Likaså att man inte ens har en hylsnyckel/skiftnyckel så att rätt sadelhöjd kan ställas in. Då är vi verkligen illa ute. Klart anslagen måste höjas.
Men detta att han är på väg ut ur bild? Nån tanke med det måste reklamfirman som anlitats ha med denna bildkomposition med bara en halvt framhjul.
Jag ger upp! Jag går bet!
Men så är det ofta i reklamens värld – man finner inget naturligt samband mellan vad bilden/filmen visar och vad det är för grejer företaget vill kränga.
Men en sak vet jag. Handlar man på El-Giganten får man “cykel på köpet”.
Rolf Waltersson
