Funderingar utifrån solenergimässan i München

Varje år organiseras Solenergimässan i München. Platsen är de gigantiska mässhallarna i stadens östra utkant. Och gigantisk är mässan sannerligen, åtta mässhallar är fyllda av utställare. För 27 år sedan startade man.

I år var tiden 20-22 juni och det finns ingen möjlighet att se och begrunda allt. Men något hinner man se och några reflexioner ska jag här försöka förmedla.

Vi lever i en tid där energiomställning får ändliga till förnybara energikällor är en nödvändighet. Och solkraften framstår mer och mer som den centrala. (jämfört med vind, vatten med mera).

Det finns en efterfrågan på solkraft och därmed också en anledning för de kapitalistiska företagen att producera utrustning för att utvinna solenergi. Mässan i München domineras av dessa. Det handlar inte om en planerad omställning för en hållbar värld. Mässan är en arena där de olika företagen visar upp sina lösningar och affärskontakter ska tas. Det är en branschmässa. Först sista dagen släpps allmänheten in.

Det är naturligtvis bra att solenergilösningar produceras. Vi måste se detta som positivt. Men samtidigt ska vi inte tro att ”marknaden” ska genom sin egen logik lösa till exempel klimatkrisen. Liberaler och mäktiga kapitalistgrupper vill just att vi ska förlita oss på att den kapitalistiska marknaden ska ställa om energiutvinningen. ”Gröna lönsamma lösningar”. ”Den privata industrin har förstått att framtiden ligger i gröna lösningar” får vi höra från våra käcka liberaler.

Men privata profitintressen kommer inte att lösa frågan och leda oss till en hållbar värld. Det finn en elementär förståelse för att ökad användning av förnyelsebara energikällor är nödvändig. Men det finns ingen som helt önskan om ett förändrat konsumtionsmönster. Drömmen inom överklass och karriärmedelklass är att kunna behålla samma livsstil men med modifierad energianvändning. Ett övertydligt exempel på detta är elbilen Tesla. Företaget Tesla ägs av miljardären Elon Musk som också står bakom företaget Space X,med målsättning att anordna rymdturism (turer runt månen med mera för stenrika betalande) och kolonisera Mars! Att Musk trots sin vurm för solkraft i själva verket vill upprätthålla medel och överklassens tärande konsumtionsmönster torde stå tämligen klart. (och ta konsumtionsorgierna till nya höjder är man frestad att tillägga).

Tesla hade hyrt bästa utställningsplatsen och runt bilen samlades mässdeltagare med beundran och längtan i blicken.

Anton Zimmerman, Marianne Zimmerman och Robert Ayala som representerade Zimpertec och dess lösningar på mässan.

Men det fanns naturligtvis också på mässan representanter för förnuftiga lösningar. Det lilla tyska företaget Zimpertec producerar och solcellspaneler, lithiumbatterier och lampor. De kan naturligtvis användas i västerländska sommarstugor med mera. Men de är också extremt användbara för att ge människor utanför elnäten en chans till ett bättre liv. Zimpertecs lithiumbatterilösningar ger möjlighet att ladda mobiler, laptop, lyssna på radio och till och med se på TV. Företagets produkter används av den bolivianska organisationen Luces Nuevas som arbetar just med att ge landsbygdsbefolkning i Bolivia tillgång till elektriskt ljus. Undertecknad deltog på organisationens seminarium på mässan och Luces Nuevas arbete är värt en egen krönika i eFOLKET. Man kan nog säga att Elon Musks Tesla och Anton Zimmermans batterier och lampor representerade extremerna på mässan.

En annan reflektion man kan göra handlar naturligtvis om den kinesiska anstormningen. Kvalitativt och kvantitativt kommer Kina att vara dominerande inom solenergi.

Sammanfattningsvis; Solenergin är på frammarsch. Det är bra. Men de tekniska lösningarna måste kombineras med en vision med social och ekologisk hållbarhet och med kamp mot konsumtionshysterin. För att nå dit krävs helt andra saker än att förlita sej på ”marknaden”.

Liknande artiklar:
Under 2000-talet har den offentliga miljödiskussionen i så stor utsträckning begränsats till att handla om
Har suttit här och funderat, nu när vi fått brevfack istället för brevinkast. Särskilt då
Den första september 2012 samlades människor i Ojnareskogen på norra Gotland för att stoppa maskinerna
En av världens ledande ekomarxister John Bellamy Foster pekar på att den kubanska ekonomiska modellen