Om det förslag som kallas Pathway 1 i rapporten från FNs klimatpanel IPCC skulle genomföras fullt ut så skulle målet om högst 1,5 procent temperaturökning kunna uppnås och detta utan lagring av koldioxid i berggrunden. Däremot skulle man behöva återplantera skog i stora områden för att växtligheten skulle kunna ta upp en del av den koldioxid som de fossila bränslens skapar vid förbränning.
Detta är en bra metod för att sänka koldioxidutsläppen. Under en väldigt lång period har världens skogar skövlats för att ge utrymme inte bara för odlingar utan även för industrier och städer. Under de senaste decennierna har regnskogar skövlats för att ge plats för odlingen av till exempel sojabönor och oljeväxter. Om denna utveckling ska kunna vändas och skogsområden ska kunna växa så krävs det politiska krafttag mot profitintressena.
Under 2017 användes mer fossila bränslen än någonsin och därför blev koldioxidutsläppen rekordhöga. De fossila bränslena svarade för 65 procent av elkraftproduktionen i världen, kärnkraften för 10 procent, medan den förnyelsebara energin, vindkraft, solenergi och vattenkraft svarade för tillsammans 25 procent, merparten, 16 procent, kom dock från vattenkraft. Solenergi och vindkraft svarade alltså tillsammans för endast 8 procent av elkraftproduktionen i världen.
Men om 12 år ska, enligt detta förslag från FN:s klimatpanel, sol, vind och vatten leverera 60 procent av all elenergi i världen. Och 2050 nästan 80 procent. Det innebär naturligtvis att de krävs en rejäl utbyggnad av sol- och vindkraft under de kommande åren.
Procentuellt sett ökade elproduktionen från sol och vind med drygt 3 procent från föregående år 2017, medan naturgasens elproduktion endast ökade med drygt 1 procent. Men mätt i terrawatt så var naturgasens ökning 10 gånger större än sol- och vindkraftens sammantagna ökning.
Man kan lura sig om man enbart ser till procentuella förändringar och inte tar hänsyn till storleken. Eller med andra ord: Det är betydligt enklare att få stora procentuella ökningar för nya energikällor, men lättare för redan etablerade energikällor, som naturgas och olja, att öka mängden mycket mer än för nyetablerade energikällor.
Det här förslaget, Pathway 1, innebär att kolanvändningen totalt sett ska minska med 78 procent till 2030 och totalt med 97 procent till 2050, motsvarande siffror för olja är – 37 procent till 2030 och – 87 procent till 2050, och för naturgas – 25 procent till 2030 och – 74 procent till 2050. Detta innebär en väldigt snabb avveckling av fossila bränslen och en väldigt snabb ökning av vind- och elenergi. Betydligt snabbare än tidigare prognoser. Frågan är hur detta ska kunna lyckas. Det finns många skäl att tvivla:
1. Trots alla löften från politikerna har vi hittills inte sett någon minskning i användningen av fossila bränslen, eller någon minskning av koldioxidutsläppen. Varför skulle det nu ske en omsvängning? Kommer inte bara de politiska beslutsfattarna att rycka på axlarna och fortsätta att låta företagen pumpa upp olja och gas eller bryta kol i oförminskad takt (se Sabotörer mot kampen för Moder Jord).
2. Det går inte att rakt av byta ut väldigt olika energikällor med varandra på ett enkelt sätt. Lagrad energi, som olja, gas och kol fungerar annorlunda än vind och sol vars energi förbrukas samtidigt som den genereras. Olja, naturgas och kol är lagerenergi, som inte skapas samtidigt som den förbrukas. Sol och vind kan bara användas direkt via elnätet då solen skiner och när vinden blåser.
Kostnaden för användning av för sol- och vindenergi ökar när man måste skapa systemet för att lagra den. Att använda batterier är dyrast. Mängden batterier som behövs framförallt till bilar kan dessutom leda till brist på vissa metaller, och framför allt kan kostnaderna för batteritillverkningen öka kraftigt av det skälet.
Det bästa sätt att använda sol- och vindenergi är låta dessa energikällor ingå i ett system där de balanseras av vattenkraft eftersom vattnet, och därmed energin, kan lagras i dammar. När det finns överflöd på sol- och vindenergi kan dessutom denna energi användas för att pumpa upp vatten till dammar varifrån vattenkraften sedan levererar elenergi, när vindsnurrorna står stilla eller solen inte skiner. Sådana kraftverk finns redan på öar i Atlanten. Men tillgången på vattenkraft är begränsad på många håll i världen, så därför behövs även andra lagringsmöjligheter om sol- och vindenergi ska kunna försörja elsystemen dygnet runt och året runt.
3. Det räcker dessutom inte att enbart snabbt bygga ut sol- och vindkraft, man måste dessutom bygga en helt ny infrastruktur för distributionen, Sol och vindkraft kan ju inte transporteras på tankbilar. Därför behövs nya och större elnät.
4. En övergång från fossila energikällor till sol- och vindenergi kommer att leda till högre energipriser eftersom omställningen kommer att kräva stora investeringar. Men förr eller senare hade ändå energipriserna ökat. Den billiga oljans tid tog slut redan för femton år sedan. Och om ingen omställning genomförs så kommer oljan att ta slut under det här seklet, vilket även detta kommer att bidra till högre energipriser.
FN:s Klimatpanel IPCC skriver så här om Pathway 1: “Ett scenario i vilket samhället, affärslivet (business) och tekniska innovationer skapar lägre efterfrågan på energi fram till 2050 medan levnadsstandaren ökar, speciellt jordklotets södra delar.”
Detta påstående är som att sälja konserverad gröt med mördande reklam. Det hade varit renhårigare om IPPC hade sagt att de kommer att krävs stora uppoffringar för att rädda jordklotet från den katastrof som vi är på väg mot.
Kanske har FN:s klimatpanel inspirerats av dagens reklamspråk som går ut på att pracka på människor onödiga prylar med hjälp glättiga förpackningar.
Det är helt enkelt nödvändigt att vi bygger ut alternativa energikällor, men det räcker inte. Vi måste ändra hela vår livsföring.
Vi kan inte fortsätta att förbruka ändliga resurser, då utarmar vi vår och alla andra varelsers livsmiljö!
Under 200 år vi varit helt beroende av de fossila energikällorna för att bygga upp vårt välstånd i Europa och i Nordamerika. Ett välstånd som en majoritet av världens invånare aldrig har fått uppleva. Det är dags att inse att det välstånd vi har skaffat oss och den överdrivna konsumtion vi numera ägnar oss åt är på väg att skapa en katastrof som hotar allt liv på jorden.
Åtgärder mot denna katastrof för alla levande varelser, kan inte säljas med glättade budskap. Människor måste få veta den bistra sanningen. Kapitalister och politiker måste ställas mot väggen. Det är dags att göra upp med skönmålningen av vår framtid, som invaggar oss in tron att det är enkelt att snabbt göra oss av med de fossila bränslena. Höginkomsttagarnas utmanande lyxkonsumtion måste som ett självklart första steg raderas ut. En radikal jämlikhetspolitik måste utan dröjsmål drivas igenom.
Det kommer helt enkelt att krävas en hård politisk kamp för att kunna genomföra en energiomställning. FN:s klimatpanel IPCC pekar med sitt förslag Pathway 1 ut en möjlighet. Men det krävs politisk mobilisering för att den ska kunna bli verklighet!
Foste
