Alfred-Maurice de Zayas, professor i folkrätt och utbildad vid Harvard-universitetet i USA. Nu verksam vid Geneva School of Diplomacy and International Relations, i Schweiz.

FN dömer ut Venezuela-rapporteringen i USA:s och Europas dominerande medier

FN-expert: Krisen i Venezuela är ekonomisk, inte humanitär

FN:s High Commission for Human Rights publicerade 30 augusti 2018 rapporten från den oberoende experten för främjande av en demokratisk och rättvis internationell ordning, Alfred-Maurice de Zayas, grundad på dennes besök i Venezuela och Ecuador 26/11 till 9/12 2017.

Organisationer som Amnesty, Human Rights Watch, Office of the High Commissioner for Human Rights och Inter-American Commission on Human Rights (samt andra mer eller mindre USA-beroende organisationer) har publicerat rapporter om brister i demokrati, mänskliga rättigheter, konstitutionella problem och uppmärksammat den ekonomiska krisen i Venezuela, med hyperinflation, brist på mat och medicin, samt massutvandring.

FN:s rapportör har uppfattningen att syftet med FN:s Människorättsråd är att hjälpa alla folk att uppfylla deras mänskliga rättigheter med större frihet. Hans uppgift var att utvärdera läget objektivt, med syftet att hjälpa alla berörda och erbjuda dem råd, teknisk assistans från FN-organ och effektiv hjälp genom. Hans prioritet var att lyssna och medla.

Innan besöket studerades alla relevanta rapporter och deras källor dubbelkollades. Under besöket fick rapportören professionell hjälp av UNDP. Han försökte träffa så många olika parter som möjligt för att få all information och lyssna till alla sidor. Han mötte oppositionen, Nationalförsamlingen, Handelskammaren, oppositionella NGO-er, regeringstrogna NGO-er, kyrkor, diplomater, lärare, akademiker, studenter, familjer till häktade och offer för våldet under kravallerna.

Orsakerna till krisen anges i rapporten:

  • Venezuelas sekellång beroende av olja och den förödande effekten av oljeprisfallet;
  • den successivt ökande effekten av 19 års ekonomiskt krig mot den socialistiska regeringen, liknande det som gjordes 1970 -73 mot Salvador Allende i Chile och på 1980-talet mot Sandinisterna i Nicaragua;
  • den finansiella blockaden, jämförbar med den som Kuba lidit under sedan 1960;
  • effekterna av de ekonomiska sanktionerna som påtvingats Venezuela sedan 2015, som i mycket hög grad förvärrat bristen på livsmedel och mediciner. I dokumentet jämförs sanktionerna med medeltida belägringar av städer som skulle framtvinga kapitulation.

I paragraf 34 i rapporten står det: Medan vapenembargo kan vara berättigat mot vissa länder, särskilt för att underlätta dialog och fred, så går ekonomiska sanktioner som skadar oskyldig befolkning mot andan och bokstaven i FN-stadgan. Under flera årtionden har olika FN-organ fördömt ensidiga tvångsåtgärder.

I paragraf 35 står det: 23 mars 2018 fördömde FN:s Människorättsråd ensidiga tvångsåtgärder med röstsiffrorna 28 mot 15, eftersom ekonomiska sanktioner bevisligen orsakar död, förvärrar ekonomiska kriser, skapar oordning i produktion och i distributionen av livsmedel och medicin. Det är en faktor som skapar utvandring och leder till brott mot mänskliga rättigheter. Colombias beslut att vägra leverera anti-malariamedicin som hade beställts för att bekämpa ett utbrott i november 2017, liksom avsaknaden av ett fördömande från det internationella samfundet, medför att det finns ett delat ansvar för den förvärrade krisen. I just detta fall tvingades man importera anti-malariamedicinen från Indien.

FN-experten påpekar att under de senaste 60 åren har icke-konventionell, ekonomisk krigföring riktats mot Kuba, Chile, Nicaragua, Syrien och Venezuela för att dessa länders ekonomier ska kollapsa, underlätta regimförändring och införa en nyliberal socioekonomisk modell och diskreditera de utvalda regeringarna.

Vad gäller Venezuela intygar Zayas att effekterna av sanktionerna som Obama och Trump påtvingat landet, och de unilaterala handlingarna från Kanada och EU, har direkt och indirekt förvärrat bristen på mediciner.

Sanktionerna har orsakat förseningar i distributionen av livsmedel, mediciner och nödvändighetsartiklar och har bidragit till många dödsfall. Det är brott mot mänskliga rättigheter. De ekonomiska sanktionerna dödar. Experten fortsätter: de ekonomiska sanktionerna som påverkar oskyldiga befolkningar strider mot andan och bokstaven i FN-stadgan, varför jag föreslår en utredning vad gäller extern inblandning utifrån i Venezuela.

Zaya nämner att när Venezuela 2017 bad om medicinsk hjälp av Internationella Valutafonden för att bekämpa HIV, TBC och malaria, så avslogs begäran med motiveringen att Venezuela är ett medelinkomstland.

Experten är mycket bestämd när han skriver att det som händer i Venezuela är en ekonomisk kris som inte kan jämföras med de humanitära kriserna i Gaza, Jemen, Libyen, Syrien, Irak, Haiti, Mali, Centralafrikanska republiken, Sydsudan, Somalia eller Myanmar, bland andra.

Han påminner om att FAO, FN:s livsmedelsorganisation, i sina senaste rapporter från december 2017 och mars 2018 inte har med Venezuela bland de 37 länder i världen som nu genomlider livsmedelskriser.

Zaya uttrycker bekymmer över den internationella desinformationen som Venezuela utsätts för. Något han beskriver som en oroväckande mediekampanj som försöker tvinga observatörer till en förutfattad mening om att det finns en humanitär kris i Venezuela. Han fortsätter: En oberoende expert bör vara försiktig med överdrifter och ha i åtanke att en humanitär kris kan utnyttjas som förevändning för en militär intervention.

Experten föreslår att situationen kräver förhandlingar med goda avsikter mellan regeringen och oppositionen, ett slut på den ekonomiska krigföringen och ett slut på sanktionerna.

Han uppmanar också världens länder att ge stöd: Den internationella solidariteten med det venezolanska folket borde underlätta ett fritt flöde av livsmedel och mediciner för att lätta på den nuvarande bristen. Hjälpen bör vara genuint humanitär och inte ha politiska syften…Röda Korset, Caritas och andra organisationer skulle kunna hjälpa till och koordinera import och distribution av stöd.

Med tanke på att han utsattes för kraftiga påtryckningar, före, under, och efter sitt besök, samt för medieattacker, så rekommenderar Zaya att Människorättsrådet bekräftar uppförandekoden för de som får liknande mandat, särskilt paragraferna 3 och 6 om deras oberoende och åtagande att utvärdera all information objektivt, samt försvara experterna mot olika attacker, hot och förtal.

Venezuelanalysis 180828, Liberación 180914

venezuelanalysis.com

Översättning: Zoltan Tiroler

Artikeln även publicerad på svensk-kubanska.se

Liknande artiklar: