Fredag 16.8
Hos Joel såg jag ett TV-program: Folket frågar, och kvällens tema var den nya människan som man försöker skapa på Kuba. I panelen satt partikillar, lärare, läkare och konstnärer. Det var mycket intressant, bland annat som mätare på vad som bekymrar folk. De ringde och frågade om den nya människan kunde gå i kortkort respektive långt hår (killarna). Panelen ansåg att det inte hade någon betydelse. Frågade på vad sätt moder musik kunde skada den nya människan. Svar, modern musik skadar ej, eventuellt kan dålig musik ha dåligt inflytande. Frågade hur människans individualitet skulle kunna garanteras i det nya samhället. Svar, bara i det kommunistiska samhället kan människan förverkliga sig själv. I det kapitalistiska exploateras hon och individualismen är ett överklassprivilegium. Sista frågan gällde när den nya människan skulle börja fungera och det kunde panelen inte svara på.
Lördag 17.8
Fest på Kongo Brazzavilles ambassad men en massa afrikanska och latinamerikanska studerande. Väldigt borgerligt och tråkigt, killarna bara klagade på att det inte fanns några nattklubbar och att de kubanska tjejerna inte ville ligga med dem utan äktenskapslöfte.
Måndag 19.8
På universitetet pågår en utställning om studiecirkelverksamheten landet runt i skolor och på arbetsplatser. Rätt imponerande studiematerial om allt mellan himmel och jord: navigering, artificiell insemination, jordbruk, oljeletning, baseboll, schack osv. Universitetsgården full av prakttjurar, grisar, olika sädesslag och frukter, höns och äggkläckningsmaskiner.
Tisdag 20.8
Tolkade en intervju åt Bengt med Antonia Eirez, en av de mest betydande konstnärerna här. Men kontroversiell eftersom hennes konst är mycket pessimistisk, hon målar grådaskiga monster. Hon tycks vara ganska medveten om att det inte finns mycket plats för hennes konst i det positiva, glada och revolutionära Kuba. Hon förklarade sig med att hennes monster inte betyder något, att hon inte vet varför hon målar, att hon inte menar något speciellt, etc.
