Europa och USA har släppt ut mest växthusgaser

Ökningen av koldioxid i atmosfären har pågått i 150 år, takten har ökat påtagligt efter andra världskriget. Och utsläppen har främst kommit från Nordamerika och Europa. Rika människors konsumtion av varor som produceras i andra delar av världen ökar numera de totala utsläppen av koldioxid i hela världen.

Flytten av produktionen från rika länder till fattiga länder i världen har inneburit att utsläppen av koldioxid i rika länder har minskat. Men forskare har visat att ökningen av koldioxidutsläppen på grund av produktion och transport av de varor som produceras i fattiga länder och konsumeras i USA och Europa är sex gånger så stor som minskningen av koldioxidutsläppen i de rika länderna. Se Naomi Klein: This Changes Everything: Capitalism vs. The Climate.

Dessutom har en överväldigande del av de totala koldioxidutsläppen på grund av konsumtionen av fossila bränslen ägt rum i de rika länderna. USA, Europa, EU och Ryssland, Japan, Kanada och Australien har bidragit till två tredjedelar av de samlade utsläppen, sedan världen började använda fossila bränslen.

Kina, Indien, Brasilien, Mexiko samt Indonesien svarar för en sjättedel och lika stor andel svarar övriga, drygt 160 länder för. Vi kan alltså konstatera att de 33 rikaste länderna tillsammans har släppt ut mer än dubbelt så mycket koldioxid som de övriga 166 länderna i världen.

Om vi bara ser till hur mycket koldioxid som har släppts ut under de senaste decennierna, så dominerar de rikaste länderna inte lika kraftigt. Under åren från 1990 till 2011 svarade nämligen de 33 rikaste länderna för 40 procent av koldioxidutsläppen. Medan Kina, Indien, Brasilien, Mexiko och Indonesien stod för cirka 30 procent och alla övriga länder för cirka 30 procent. Men detta avspeglar alltså inte enbart en ökande konsumtion i dessa fattigare länder, utan framför allt att en allt större del av tillverkningsindustrin numera förläggs till länder där lönerna är låga.

I USA, Ryssland, EU, Japan, Kanada och Australien bor idag 15 procent av världens befolkning, från dessa länder har alltså 67 procent av alla utsläpp av koldioxid från förbränning av kol, olja och naturgas kommit. Medan Kina, Indien, Brasilien, Mexiko och Indonesien, där 45 procent av världens befolkning lever, bara släppt ut 17 procent koldioxiden. I de övriga fattiga länderna bor 40 procent av världens befolkning. Även från dessa länder kommer cirka 17 procent av koldioxiden i atmosfären.

Historisk sett är de alltså utan tvekan så att rika länder har bidragit i särklass mest till utsläppen av växthusgaser, trots att en stor majoritet av jordens befolkning har levat i fattiga länder.

I Expressen skrev Kinaexperten Joje Olsson för några månader sedan att Kina numera släpper ut nästan dubbelt så mycket växthusgaser som USA.

Men detta betyder ändå att varje US-amerikan orsakar dubbelt så stora utsläpp som varje invånare I Kina. Och då har man ändå inte tagit hänsyn till att konsumtionen i USA leder till ökade utsläpp i Kina. Visserligen ökar nu välståndet i Kina och därmed den inhemska konsumtionen, speciellt bland de allra rikaste, men man är ändå långt från USA:s utsläpp per capita.

Kina har dessutom under de senaste två decennierna byggt ut inte bara sin industri utan även infrastruktur, till exempel världens största utbyggnad av järnvägsnätet, något som USA och de europeiska länderna gjorde under 1900-talet. Järnvägsinvesteringar är energikrävande, men sådana investeringar leder till lägre koldioxidutsläpp på lång sikt.

Självklart är det viktigt att idag kritisera alla former av lyxkonsumtion som leder till ökad användning av fossila bränslen. Lyxkonsumtionen breder numera ut sig även i fattiga länder, som Kina och Indien, men där lever ändå den stora massan av invånare på en mycket lägre konsumtionsnivå än de flesta människor i Europa och USA.

USA och EU har stått för den störst andelen av de samlade koldioxidutsläppen i världen och har dessutom fortfarande en högre levnadsstandard än de flesta andra länder. Därför borde USA och EU ta det största ansvaret för att minska sin konsumtion, innan man kräver att länder med lägre levnadsstandard ska göra det.

Foste Hjälte

You May Also Like