Hösten 2021 läste jag en kurs om Elin Wägner (Kvinnan, freden och miljön – Elin Wägners författarskap) och ska i en artikelserie bjuda på några okända och för oss angelägna delar ur hennes rika författarskap. Om man inte vet så mycket innan, hänvisar jag till Erik Hjalmar Linders och Ulla Isakssons biografi i två band eller Ulrika Knutsons bok som kom förra året.
På en av de mest kända bilderna av Elin står hon och tittar upp på en två meter hög trave pärmar, innehållande 350 000 namnunderskrifter. Vi glömmer kanske hur länge de, främst liberaler och socialdemokrater, kämpade för kvinnlig rösträtt. Och hur hårt motståndet var, från män men också andra kvinnor. Ni minns kanske handelsfrun Rut Johannesson (Ulla Skoog) i “Fröken Frimans krig”?
1911 hölls en internationell rösträttskongress i Stockholm. Invigningstalet hölls av Selma Lagerlöf på Operan och avslutningstalet av Ellen Key på Skansen. Den “unga” Elin var där som journalist och intervjuade Lagerlöf på hennes hotellrum (mer om det i sista delen). Sedan vet vi hur det gick. Allmän och lika rösträtt fick vi 1921, sist av alla i Norden (Finland var först 1906), och fem kvinnor tog plats i riksdagen.
“Världens mest jämställda land” till trots har Sverige varit sist med det mesta. Första kvinnliga statsrådet blev Karin Kock 1947. Första kvinnliga partiledaren Vera Oredsson, som efterträdde och efterträddes av sin man i Nordiska rikspartiet. Första i ett etablerat riksdagsparti Karin Söder för Centern 1985–1987. I höstas fick vi vår första kvinnliga regeringschef. Den första kvinnliga folkvalda statschefen väntar vi ännu på. Våra nordiska grannar har redan haft en eller flera.
Pennskaftet
1910 skrev Elin “rösträttsrörelsens bibel”. Den handlar om journalisten Barbro Magnus, Pennskaftet kallad och Elins alter ego, en fantastisk roman som innehåller allt. Kvinnor från skilda klasser och yrken, både för och emot kvinnlig rösträtt, men också män som dessa kvinnor förälskar sig i. Pennskaftet lever med Dick, utan att de är gifta. Verket blev även banbrytande i sin syn på fri kärlek.
Hösten 2019 satte Uppsala stadsteater upp Pennskaftet, en fantastisk uppsättning med massa unga talanger. Malin Persson, känd från “Vår tid är nu” och “Knutby” spelade Barbro Magnus. Av en händelse var eFOLKETs medarbetare Birger Schlaug där med sin fru. Hösten 2018 föreläste han om Elin på ABF Eskilstuna och har en blogg om henne.
Rösträttsfestivalen
I somras hölls en festival på Fogelstad. Elin grundade skolan med Honorine Hermelin, Ada Nilsson, Kerstin Hesselgren och Elisabeth Tamm, två av de första kvinnorna i riksdagen. De tyckte inte att kvinnorna förvaltade den rösträtt de kämpat för. Men hur skulle de kunna det utan bildning? Inte förrän på 1970-talet röstade kvinnorna i samma utsträckning som männen.
Talmannen är ju en man, Andreas Norlén (M), men de tre vice talmännen är kvinnor: Åsa Lindestam (S), Lotta Johnsson Fornarve (V) och Kerstin Lundgren (C) och invigde festivalen. Sörmlands landshövding heter Beatrice Ask. Jag vet att det är ett partiopolitiskt uppdrag, men reagerade ändå när hon pratade om demokrati, rösträtt och jämställdhet. Allt som Moderaterna alltid gjort allt för att förhindra.
Störst applåder fick dock Sveriges andra kvinnliga talman Brigitta Dahl (den första var Ingegerd Troedsson, M), som trots sina 84 år, satt still längst fram i timmar under de tre-fyra regnstänk som kom under dagen. Dagarna innan hade SVT sänt en dokumentär om henne. Birgitta jobbade bland annat mot barnaga och våldtäkt inom äktenskapet, en “fin gammal svensk sed”.
De utan röst
Debatten har också handlat om vad det är vi firar. Birger Schlaug har kritiserat 100-årsjubileet. Först var rösträtten kopplad till inkomst och förmögenhet, sedan till värnplikt och folkbokföring. Värnpliktsvägrare fick rösta 1922, fängelseinterner 1937 och socialbidragstagare 1945. Det sista hindret, “för psykiskt handikappade och utvecklingsstörda” avskaffades 1989! Sett med de ögonen firar rösträtten inte 100 år, utan 32.
När det gäller nationella minoriteter blir frågan ännu mer komplicerad. Romer till exempel är ingen homogen grupp. Vissa (kelderash och resande) har varit här i generationer, medan andra (arli) kommit de senaste åren, från EU-länder där de inte sällan är statslösa. Kale tillhör två minoriteter och kan ha dubbla medborgarskap. Staten har dessutom försvårat medborgarskap, folkbokföring och därmed i praktiken romers röstande.
I Eskilstuna röstade mina vänner till exempel ofta i de svenska kommun- och landstingsvalen, samt de finska presidentvalen, en rätt jag avundades dem. Undersökningar har visat att så få som 10% av de berättigade romerna röstar. Historikern Karin Kvist Geverts påpekar att det behövs mer forskning och riktade insatser mot minoriteten inför nästa val.
Framöver
Världskrigen radikaliserade Elin Wägner, vänsterut och pacifistiskt. Exmaken John Landqvist däremot gjorde en Viktor Orban, från liberal, konservativ till nazist. Kapitel 18 i Knutsons bok heter “Det är ett lidande för mig att du hyllar Hitler”. Då som nu kommer hoten mot demokratin och rösträtten, men också kvinnors och minoriteters rättigheter, från högern i allmänhet och extremhögern i synnerhet.
Aldrig har det varit så stor skillnad mellan mäns och kvinnors röstande. Och det parti som har svårast att locka till sig kvinnor är… surprise… Sverigedemokraterna. Partiet säger sig vilja ta krafttag mot sexualbrottslingar, men på sistone har det främst gällt de själva. Eller värnar de bara, som Birgitta Dahl sade, en “fin gammal svensk sed”. Är det bara utlandsfödda våldtäktsmän, som ska straffas?
Sedan 1976 har icke-medborgare haft rösträtt i kommun- och landstingsval. Det är inte länge sedan. Lika lätt som rätten infördes kan den avskaffas, samma med medborgarskap. Kraven riktas mot jihadister, som slagits för Daesh. Även om man kan förstå, och ibland hålla med, är det en farlig väg att gå. 1935 infördes Nürnberglagarna för att beröva judarna, många tyskar i generationer, deras medborgerliga rättigheter.
Vilka saknar röst idag? Hur kan vi hjälpa dem? Jag tror, som Fogelstad, att svaret är bildning. Engagera dig i någon av de fyra föreningarna: Kulturföreningen, Vänföreningen, Musikteatern eller Kören. Huset har fått nytt tak och värmepump. I vår väntar bokcirkel, seminarieserie och trädgårdsdagar. Eller gå en studiecirkel? Ännu finns chans att rädda demokratin, men den minskar för varje dag.
Tobias Persson
Källor
Den besvärliga Elin Wägner av Ulrika Knutson
Pennskaftet av Elin Wägner
Serien om Elin Wägner
Rösträtten- Mellankrigstiden
- Ekofeminismen
- Elin, Selma och Ellen
