Rosa Luxemburg (1871-1915) hade polsk-judisk bakgrund, och var en drivande internationalistisk kraft inom den socialdemokratiska vänstern både i Polen och Tyskland. Hon stod i ledningen för den antimilitaristiska kampen i Tyskland och satt under första världskriget i fängelse under långa perioder. Hon stod i ledningen för den rörelse som störtadet det militaristiska kejsardömet. Hennes kamp för att i grunden göra upp med de reaktionära högerkrafterna i Tyskland ledde till att hon mördades (15 januari 1919). Störtandet av kejsardömet i Tyskland skapade inom den svenska överklassen en stark rädsla för en förestående revolutionär utveckling också i Sverige. Det blev den avgörande faktorn bakom den svenska högerns accepterande av en grundlig rösträttsreform.

Visst blir det bättre med fler kvinnor i politiken! – Framförallt, men inte bara, unga kvinnor!

I år firar vi 100 år sedan kvinnor fick rösträtt i Sverige och att vi därmed fick allmän och lika rösträtt. Det var inför riksdagsvalet 1921. Det första förberedande beslutet togs av Riksdagen 24 maj 1919.

Men att det handlade om en allmän rösträtt fullt ut är en sanning med modifikation. Det fanns kvar spärrar som utestängde många från rätten att rösta. Det gällde både kvinnor och män. Man fick till exempel inte rösta:

  • Om man var försatt i konkurs.
  • Om man var omhändertagen av fattigvården
  • Om man var ådömd straffpåföljd
  • Om man inte fullgjort värnplikten (män)

1922 avskaffades värnpliktsstrecket.

1939 avskaffades kravet att man inte fick rösta om man var ådömd straffpåföljd.

1945 avskaffades fattigvårdsstrecket och konkursstrecket.

1951 blev katoliker utnämnbara till statsråd i och med religionsfrihetslagen.

1989 fick alla svenskar över 18 år rösträtt då begreppet omyndigförklaring avskaffades.

Ska man vara riktigt noga, och det ska man, kan man säga att vi fick allmän och lika rösträtt till riksdagsvalen så sent som 1989.

Åter till rubriken: “Det blir bättre med fler kvinnor i politiken

Jag läser, på Aftonbladets ledarsida 29 augusti, att DN hade en artikel för en vecka sedan där man granskat hur kvinnor och män röstar.

Man konstaterar, inte helt oväntat, att kvinnor i större utsträckning röstar rödgrönt. Medan männen i större utsträckning röstar olika nyanser av blått.

Om kvinnor inte hade haft rösträtt skulle högerblocket M, KD och SD samla 203 av riksdagen 349 mandat. Alltså en klar majoritet.

Om däremot män inte haft rösträtt skulle S, V, MP och C samla 213 mandat. Alltså en ännu klarare majoritet.

En granskning Novus gjort 22 februari 2020 visar att när det gäller S, MP, V och C, är deras sympatisörer i större utsträckning kvinnor. För till exempel MP är stödet bland kvinnor nästan dubbelt så stor som bland män.

Till vänster om mittlinjen redovisas kvinnornas sympatier, som procentandelar av mängden röstberättigade kvinnor. Till höger motsvarande för männen.

För M, L och KD är det ungefär lika fördelning mellan män och kvinnor.

SD sticket ut mest av alla partier genom att stödet för SD är 28,8 procent bland män och 14 procent bland kvinnor. Alltså drygt dubbelt så många män jämfört med kvinnor röstar på SD

Ser man på hur män och kvinnor inom åldersgruppen 18-29 år röstar ser man klara skillnader.

De unga männen röstar borgerligt. SD är starkast med 28,6 procent. M något lägre med 26,9 procent.

Om de unga männen fick bestämma skulle M och SD få egen majoritet.

När det gäller de unga kvinnorna är det tvärtom. Där äv V största parti med 23,9 procent, S får 18 procent och MP 16,8 procent.

Så om de unga kvinnorna får bestämma blir det en klar majoritet på nästan 60 procent för S, V och MP.

Tittar på på några politiska sakfrågor ser man också tydliga skillnader mellan partierna. Till exempel Svensk anslutning till NATO. (se bifogat diagram som visar Ja, Nej, Vet ej för respektive parti) Mätningen är från 2015. Sedan dess har andelen som vill att Sverige ska gå med i Nato ökat, till stor del på grund av en ensidig och okritisk Nato-kramande kampanj i de stora medierna. Och där Nato:s generalsekreterare Stoltenberg hotar med att Sverige inte får gå med i Nato om vi undertecknar FN-konventionen om kärnvapenförbud.

Väljarna från V, S och MP säger klart och tydligt NEJ till svenska Nato-medlemskap.

På den borgerliga kanten finns det ett lika klart och tydligt JA till svenskt Nato-medlemskap.

Till och med bland SD:s väljare finns ett tydligt ja för Nato-medlemskap, trots att SD som parti säger nej.

Men att SD säger nej behöver inte betyda nej. SD har svängt i frågan om det som kallas Nato-option. Det innebär att SD vill att Sverige ska vara förberett att snabbt kunna ansluta sig till Nato.

I stora drag kan man också säga att män i större utsträckning är positiva till de “hårda” frågorna. Till exempel pang, pang och militär upprustning, vapenexport och antagligen också Nato-medlemskap.

Likaså när det gäller kärnkraft ligger det nog varmare om hjärtat bland männen än bland kvinnorna.

Kvinnor tycker att “mjuka” frågor som skola, vård och omsorg är viktigast. Även om jag inte har några siffror som belägg, skulle jag tro att kvinnor i mindre utsträckning vill se svensk Nato-medlemskap.

Likaså att kvinnor i större utsträckning än män vill att Sverige undertecknar FN-resolutionen om förbud mot kärnvapen.

Jag kan också tänka mig att kvinnor i större utsträckning än män tar klimathotet på allvar. Männen vill hellre gasa på i sina fyrhjulsdrivna stadsjeepar – om jag får generalisera och spetsa till det.

Om kvinnor får bestämma, framför allt de unga kvinnorna, kan vi se något ljusare på framtiden.

PS. Siffrorna bygger på opinionsundersökningar, som ju har sina felmarginaler och brister. Opinioner kan vara flyktiga och ändra sig snabbt. Så man får ta det med en nypa salt. Man i stora drag kan det nog se ut så här.:

  • Kvinnor är rödgröna.
  • Män är höger.
  • Framför allt unga kvinnor är mycket rödgröna.
  • Unga män är mycket höger.

Vad ska man dra för slutsatser av det?

Rolf Waltersson

Kvinnor i Göteborg kräver rösträtt. Foto från Wikipedia commons.

Vi behöver stöd från dig!

Vi vill kunna fortsätta och bygga ut vår oberoende och granskande journalistik. Vi tar inte in annonser eller har presstöd. Vårt arbete sker på ideell grund, men vi har kostnader för lokalhyra och teknisk utrustning. Därför behöver vi stöd från våra läsare… Läs mer

Swisha valfritt belopp till: 123-4673182

—eFOLKET:s redaktion

You May Also Like