Har du hört talas om Den gröna muren? Den gröna muren måste om hela projektet genomförs enligt planerna betraktas som det mest optimala klimat- och miljöprojektet som någonsin kommit till stånd.
Saharas utbredning måste stoppas. Problemet är inte nytt.
När torkan slog till mot Burkina Faso på åttiotalet började man plantera träd. Arbetet har lett till att såväl växter som djurarter återkommit. Burkina Fasos dåvarande president Thomas Sankara – en socialist som mördades 1987 – hade större visioner än så. Han ville plantera en mur av träd genom hela kontinenten.
Förslaget återlanserades på 2000-talet av Nigerias president Olusegun Obasanja, och antogs av den Afrikanska Unionen 2007.
Det planerade projektet täcker en femton kilometer bred korridor tvärs igenom elva länder – från Senegal till Djiboouti – en sträcka på nästan 800 mil. Länderna sätter sina egna nationella mål. Enligt hemsidan ska “muren” ha återställt 100 miljoner hektar mark och bundit 250 miljoner ton kol år 2030. Den stöder 15 av de 17 målen som FN satt upp för hållbar utveckling. Redan nu har femton procent av området restaurerats.
Finansiärer är bland andra Europeiska kommissionen, Global Environment Facility, FN och Världsbanken men borde också vara något för organisationer som vill “klimatkompensera”.
Målet är att återupprätta det ekologiska systemet inom området. “Muren” består inte enbart av träd – mest olika arter av akacia – utan också av annan växtlighet som är lämplig och har funnits länge inom området. Vid planteringen används väl beprövade äldre metoder som tar hänsyn till den torra jordarter.
Projektet skapar jobb och är en del av fattigdomsbekämpningen, men inte bara arbete med planteringen utan också för att växtligheten förbättrar jordens kvalitet och möjligheten att odla.
Den gröna muren blir också en viktig kolsänka, vilket vi inte ska glömma.
Siv Aksila
