Börsraset del 1: Orsaken till börskrisen är USA:s svaga ekonomi

Som utanförstående betraktare måste man ju säga att den förra veckan, 5 till 9 februari, var en ovanligt intressant börsvecka. Stockholmsbörsen rasade med nästan fyra procent i måndags förmiddag och ungefär lika mycket på tisdag förmiddag för att sedan återhämta sig under mitten av veckan och hamnade på en total nedgång på 6 procent vid veckoslutet.

Svenska börsanalytiker och ekonomijournalister togs på sängen av börsraset på Stockholmsbörsen och på alla börsers storpappa, New York-börsen. Dagens Nyheters Marianne Björklund skrev:

“Bom – börsen föll. Samtidigt är det en enskild siffra, långt ifrån heltäckande. Att reaktionerna blev så starka kan ses som ett tecken på att placerare såg sin chans att ta hem de vinster som kunnat göras de senaste månaderna när börsen gått extremt bra. Någon fara för världsekonomin är det inte i nuläget. Tvärtom är konjunkturen bättre än på länge. Inte på tio år har så många ekonomier haft tillväxt samtidigt…”

Hennes kollega Johan Schück skrev samtidigt:

“Högkonjunkturen bryts inte av ett börsfall. Sveriges ekonomi klarar större bakslag än den senaste tidens, även om börsoron fortsätter… Börsen lever ibland sitt eget liv, utan närmare koppling till ekonomin runt omkring. De senaste dagarnas bakslag har sin orsak i USA där oron för inflation tilltar… Troligast är att nedgången är övergående om inget mer oväntat händer. Konjunkturen är fortfarande stark i USA och andra länder, även om en vändning för eller senare måste komma.”

Som så ofta förr handlar naturligtvis fallet på Stockholmsbörsen om att världens börser följer vad som händer på världens största aktiebörs, NewYorks. I måndags eftermiddag inträffade ett av de snabbaste börsrasen någonsin, då börsens index, Dow Jones Industrial Average, föll som en sten under 11 minuter, med hela 900 punkter.

Totalt föll indexet 1 175 punkter under måndagen, vilket innebar det största fallet någonsin under en börsdag. Detta innebar att det totala aktievärdet sjönk med 4,6 procent. Under hela förra veckan föll Dow Jones index med över 8 procent, efter att ett tag legat mer än 10 procent under föregående veckas nivå.

Efter 2008 års finanskris så har världens ekonomier återhämtat sig väldigt långsamt och under stora problemen, medan däremot börsvärdena tvärtom har skenat uppåt, och då inte minst på New York-börsen. Sedan botten i mars 2009 har värdet av aktierna på New York-börsen mer än fyrdubblats och är nu nästan dubbelt så högt som före krisen 2008.

Alla vettiga människor förstår naturligtvis att sådana ökningar av värden i en värld med ganska långsam ekonomisk tillväxt i längden är helt orimlig. Dagens aktiemarknader är helt enkelt spekulationsbubblor, där de rika spelar roulett med pengar, som vi andra arbetat ihop. Därför fungera dagens nationalekonomer och ekonomijournalister mest som spelrådgivare – dock ofta som ganska misslyckade sådana.

Den ekonomiska tillväxten i USA efter 2008 har varit svag och i stort sett byggt på skuldsättningen och att den US-amerikanska centralbanken, Fed, hållit räntan låg och satt fart på sedelpressarna för att till varje pris underlätta för företag att låna pengar. Samtidigt har naturligtvis detta medfört att de offentliga finanserna i USA underminerats. Statsskulden har ökat och är nu över 20 biljoner dollar, vilket är mer än USA bruttonationalprodukt.

USA har dessutom ett stort handelsunderskott mot omvärlden – det vill säga man importerar för mer än man exporterar. USA har idag det största nettounderskottet av alla länder. Det är numera över 7 biljoner dollar, vilket är fem gånger så mycket som eurozonen, som också har haft en svag ekonomisk utveckling. Framför allt Kina och Japan har däremot stora överskott.

En gång i tiden köpte US-amerikanska företag utländska företag och var storägare till företag i bland annat Europa. Idag är utvecklingen den omvända. Utländska företag och utländska finansiärer köper upp allt fler företag i USA. Den konstlade uppgången på New York-börsen är delvis orsakad av utländska uppköp av USA-aktier.

Lågräntepolitiken i USA har dessutom medfört att ovanligt många företag som annars inte skulle överlever i konkurrensen finns kvar. Med en ytterst liten höjningen av räntenivå skulle dessa företag gå under. Det handlar om företag med stora skulder som inte klarar ens en liten räntehöjning. Enligt beräkningar så gäller det för en åttondel av alla USA-företag.

En fortsatt lågräntepolitik kommer ytterliga att urholka USA:s offentliga ekonomi, medan en räntehöjning kommer att orsaka en lavin av företagskonkurser i USA. Läget är liknande i EU men inte lika drastiskt. Den ekonomiska tillväxt som ekonomijournalisterna hyllar bygger på ett ekonomiskt system som likt ett korthus lätt ramlar ihop.

Läs mer: Börsraset del 2: Detta var bara ett förskalv.

Hans Hjälte

Liknande artiklar:
Nästan alla börskrascher har börjat med plötsliga stora fall, då börsen nyligen slagit nya rekord,
Milstolpar i Norge och USA För drygt en vecka sedan, 20 september, skrev Dagens Nyheter
De ekonomiska klyftorna har under de senaste årtiondena ökat inom OECD:s medlemsländer (26 europeiska stater
10 000 utomrättsliga avrättningar begicks av den colombianska armén mellan åren 2002-2010 enligt en nyutgiven