Väggmålning från Derry, Nordirland. Foto: Pixabay.

Blodiga Söndagen – 50 år har gått

50 år har gått sedan den Blodiga söndagen i Derry, den 30 januari 1972 då 14 oskyldiga män och pojkar sköts ihjäl av brittiska soldater. Händelsen är en av de mest omtalade gällande konflikten i Nordirland och är något som fortfarande påverkar många människor främst i Derry.

Kortfattat kan man säga att bakgrunden till den tragiska händelsen den där söndagen i januari var de orättvisa lagar som diskriminerade katoliker. En medborgarrättsrörelse hade bildats och söndagen den 30 januari skulle de marschera i protest mot den internering, där katoliker fängslades utan rättegång.

Efter att marschen fick ändra riktning på grund av avspärrningar bröt sig ett gäng ungdomar ut från marschen och konfronterade de brittiska trupperna som svarade med gummikulor och tårgas. Det fick stämningen att bli riktigt spänd och helt plötsligt började militären att skjuta skarpt utan förvarning.

Flera av de som mördades blev ihjälskjutna medan de försökte fly eller då de hjälpte andra sårade människor. Hälften av de som dog var under 20 år. Den brittiska militären menade på att beväpnade medlemmar från IRA fanns med i protestmarschen och att de sköt i självförsvar. Men enligt ögonvittnen och utredningar har det konstaterats att ingen av de ihjälskjutna var beväpnade.

I den första utredningen som inleddes, bara dagar efter söndagen, kom Lord Widgery väldigt snabbt fram till att skulden skulle läggas på IRA och att militären skulle rentvås. Eftersom rapporten framställdes så snabbt hade de sårade inte haft någon möjlighet att vittna, dessutom fanns det ögonvittnen vars rapporter inte togs med i utredningen.

Foto från Pixabay.

Sedan rapporten från 1972 har det tillkommit mycket nytt bevismaterial, 1998 tillkännagav den brittiska premiärministern Tony Blair en andra utredning som tog betydligt längre tid att framställa än den första. Saville-utredningen var färdigställd 2010 där över 2000 personer av de som var med intervjuades.

Utredningen kom bland annat fram till att det var militären som öppnade eld först och utan förvarning, ingen av de soldater som öppnade eld var attackerade. Ingen av de skjutna var ett hot mot militären och var antingen på flykt från platsen eller försökte hjälpa andra som blivit skjutna.

Efteråt bad premiärminister David Cameron om ursäkt för händelsen och att den brittiska arméns handlande var oförsvarligt. 2019 åtalades en soldat för mord och mordförsök. Totalt misstänktes 19 soldater för dödsskjutningarna men där fanns det inte tillräckligt med bevis.

– – –

I den här filmen av Gavin Patton får vi följa med på en rundvandring i de områden i Derry där skjutningarna tog plats. Historikern Seamus Breslin tar oss med genom Derrys gator och berättar om platserna samt hur han minns tystnaden och sorgen efteråt.

Liknande artiklar