Bankskatt – fikonlövet som ska dölja ökade militärkostnader

Från och med 2022 till och med 2025 ska Sveriges krigsmakt få totalt ytterligare 50 miljarder konor ur statskassan. Det föreslog Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet vid i fredags, 30 augusti. Det betyder att kostnaderna för krigsmakten på sju år kommer att öka med mer än 50 procent.

Centerpartiet och Liberalernas försvarspolitiska talesmän gav detta besked till svenska folket, vid en presskonferens de höll tillsamman med sin gisslan, det vill säga företrädare för Socialdemokraterna och Miljöpartiet. De partier som har lovat att föra en regeringspolitik som stakas ut av just Centern och Liberalerna.

Nu var nog inte ansvarige socialdemokratiske statsrådet Peter Hultqvist speciellt ovillig att i denna fråga expediera de varor som de borgerliga partierna önskade att regeringen skulle köpa. Tvärtom har han ju länge varit ute och argumenterat för ökade anslag till krigsmakten.

För Miljöpartiet är det måhända en större vånda att agera hjälpryttare inte bara åt Stefan Löfven utan även krigshökarna på högerkanten. Läs Birger Schlaugs krönika: Från läktaren och med plakatpolitik drev C och L igenom en fördubbling av försvarsanslagen.

Peter Hultqvist och finansministern fick sedan det kanske inte helt avundsvärda uppdraget att sälja denna exempellösa ökning av kostnaderna för Sveriges krigsmakt på totalt 50 miljarder kronor under fyra år, till sina egna väljare.

Så här presenterar den rödgröna regeringen beslutet om att öka kostnaderna för Sveriges krigsmakt: “Bankskatt ska betala satsning på försvaret”, enligt en rubrik i Dagens Nyheter.

Det visades sig snart att det var en något förhastad slutsats att banksektorn skulle få betala de ökade kostnaderna för krigsmateriel och soldater: För senare hade DN rubriken “Bankskatt ska bidra till miljardsatsning på försvaret.”

Enligt finansminister Magdalena Andersson så gör bankerna “stora vinster och kan bidra mer än vad de gör nu”… och…“det är rimligt att bankerna är med och betalar, för finanssektorn kan orsaka stor skada för ekonomin. Det såg vi senast 2008.”

Det visade sig sedan att detta gällde bara den första höjningen med 5 miljarder kronor som ska genomföras 2022. Alltså om tre år. Sedan ska enligt finansminister Andersson hälften av pengarna under perioden 2013 till 2025 tas “krona för krona” och hälften ur reformutrymmet. Den mycket eventuella bankskatt som nu föreslås är bara fikonlövet som ska dölja de verkliga kostnaderna som kommer att drabba skattebetalarna eller välfärdssektorn, som skola, vård och omsorg.

Det går alltså att tolka som om hälften av höjningarna, det vill säga 25 miljarder kronor av de 50 miljarder som är de total ökade utgifterna för krigsmakten under dessa fyra år ska finansieras genom skattehöjningen eller sänkta utgifter på andra områden.

Den andra hälften ska alltså finansieras genom att staten förhoppningsvis råkar få in mer pengar – det vill säga att det finns ett utrymme för reformer. Och detta utrymme har finansminister Magdalena Andersson redan nu alltså bestämt att de ska användas till krigsmateriel och soldater.

Om pengarna tas krona för krona så är det alltså andra områden i statens budget som måste minska sina anslag, eller nya beskattningar införas. Om det tas ur “reformutrymmet” – vilken ingen vet om detta överhuvudtaget finns 2022 – så betyder det att de finns mindre pengar över att öka kostnaderna i andra sektorer av samhället, som skola, vård och omsorg.

Det går inte att trolla med pengarna, hela finansminister Magdalena Anderssons framträdande handlade om att bluffa väljarna, försöka dölja att denna exempellösa ökningen av “försvarskostnaderna” skulle kunna genomföras utan att andra kanske mer angelägna samhällssektorer för vika ner sig.

Krigsminister Peter Hultqvist gav eldunderstöd åt finansministern genom att peka på “att de fyra stora bankerna tillsammans hade över 100 miljarder i vinst.”

Enligt både Hultqvist och Andersson finns det ett stöd i opinionen för att beskatta finanssektorn mer. Men det finns ju inget som säger att möjligheten till ökade skatteinkomster ska användas för att stödja den internationella vapenindustrin istället för inhemska satsningar på sjukvård, omsorg skola och nödvändiga infrastruktur- och klimatsatsningar. Den opinion som ministrarna lutar sig mot ifråga om att beskatta bankerna kanske har andra åsikter om hur dessa pengar ska användas.

Enligt regeringens egen tidigare redovisning så kommer budgetposten “Försvaret och samhällets krisberedskap” – som det numera heter på politikerspråk – öka med 18 miljarder kronor från ifjol till och med 2022. Det är den nästa största procentuella ökningen av alla budgetposter – endast anslagen till EU ökar procentuellt sett mer.

Men nu kommer ökningen att bli ytterligare 5 miljarder kronor till 2022 för att sedan fram till 2025 höjas med ytterligare 15 miljarder kronor. Det betyder att “försvaret” kommer att kosta 84 miljarder kronor, enligt regeringens egna beräkningar. Detta innebär att kostnaderna kommer att vara 30,5 miljarder kronor högre än vad de var i fjol. En ökning på 57 procent på 7 år. Totalt kommer under perioden 2022 till 2025 50 miljarder mer spenderas på krigsmakten.

H. Foste Hjälte

* Försvaret kommer att enligt det nya regeringsförslaget få uppräknade anslag från och med 2022. Ökningen från 2017 till 2025 kommer att bli 31 miljarder, vilket innebär en ökning på 58 procent. Inget annat budgetområdet har någon garanterad uppräkning.
Liknande artiklar: