Denna debattartikel har tidigare varit publicerad som ledare i tidningen Internationalen.
- Att bränna böcker handlar inte om yttrandefrihet
- Ateism eller gudstro är inte någon skiljelinje
- Kampen mot koranbränningarna gäller oss alla
Den Sverigedemokratiske partistyrelseledamoten, riksdagsmannen och justitieutskottets ordförande Richard Jomshof har valt att göra ett aggressivt utspel riktat mot islam. Han har tidigare uttalat att kritik mot koranbränningar bör besvaras med ytterligare koranbränningar.
Nu vänder han sig mot de muslimska företrädare som vill ha dialog för att lösa den kris som nu uppstått. Han gör det med ordval som verkar vara uttänkta för att omöjliggöra vidare dialog.
Så här låter Jomshofs “svar”:
Jag håller med om att vi behöver en ‘bredare dialog’, en dialog om hur vi demokratiserar den muslimska världen. Eller varför inte en dialog om islam, denna antidemokratiska, våldsförespråkande och kvinnofientliga religion/ideologi, grundad av krigsherren, massmördaren, slavhandlaren och rövaren Muhammed.
Låt oss först konstatera att hemskheter går att hämta inte bara ur Koranen utan också ur Bibeln, där Gamla Testamentet är grund för både kristna och judar. Richard Jomshof pekar dock ut just islam och muslimerna. Vi rekommenderar honom att bland andra hemskheter begrunda vad som står i Josuas bok i Gamla Testamentet.
Det finns förvisso kristna, judiska och muslimska utövare som anser att den skrift de själva hyllar bokstavligen är Guds ord. Och som anser att alla har att rätta sig efter den “sanning” som de menar uppenbarar sig i deras egen skrift. Vi kallar dessa bokstavstroende för fundamentalister och fundamentalism måste bekämpas. Den må vara kristen, judisk, muslimsk eller något annat.
Men sanningen är att en förkrossande majoritet av de som bekänner sig till nämnda religioner inte är fundamentalister. De vill leva ifred med andra religionsutövare. Den marxistiska rörelsen domineras av ateister men vi gör inte frågan om gudstro till en skiljefråga.
Vi vill samarbeta med och organisera alla som vill kämpa för jämlikhet, gemensamt ägande, frihet från förtryck. Oavsett om man tillskriver dessa värderingar Gud eller inte. Den svenska arbetarrörelsen antog denna principiella ståndpunkt redan på 1880-talet. Det var rörelsens store inspiratör August Palm som ledde kampen mot dem som ville göra ateism eller gudstro till en skiljefråga.
Men Jomshof är ingen kämpande demokrat. Hans syfte är att slå mot en av de mest pressade befolkningsgrupperna i Europa, nämligen muslimerna. Precis som Lars Vilks vill han förolämpa och reta upp muslimer både i Sverige och utomlands.
Koranbrännarna har saboterat den helt berättigade kampen mot Erdoğan och NATO-anslutningen. Därför är det dubbelt viktigt att ta kamp mot koranbränningarna.
Tramset om att rondellhundar och skändningar av skrifter skulle vara i yttrandefrihetens tjänst är just trams: Att bränna böcker är inte yttrandefrihet utan att tysta den.
Och det handlar verkligen inte enbart om religiösa skrifter. 1933 tog högerstudenter i Tyskland initiativ till bokbål och det var främst marxistisk litteratur och böcker skrivna av judiska författare som brändes. Ett decennium senare var det människor som brändes upp i krematorierna.
Socialdemokraterna kräver Jomshofs avgång som utskottsordförande. Moderatledarna anser att det är tjafs. Bakgrunden är att Kristersson, Strömmer med flera vet att det i deras väljarbas finns många och starka krafter som med sympati ser på Jomshofs hatiska utspel.
Att vänta sig någon renhållning från Tidölagsledningen är fåfängt. Jomshofs hatfyllda utspel visar på nödvändigheten att mobilisera mot hela Tidölaget – och använda den lag som redan finns om hets mot folkgrupp.
Internationalen,
ledarredaktionen
LÄS OCKSÅ:
- Rätten att häda, kränka och bränna
- Statsvetare anser att offentligt brännande av böcker är angrepp på demokratin och yttrandefriheten
- Yttrandefrihetshyckleriet – Hetsen mot muslimer och invandrare med utomeuropeisk bakgrund
- Att offentlig bränna religiösa böcker och symboler är aggressiv hets mot folkgrupp
- Att offentligt bränna Koranen är naturligtvis hets mot en folkgrupp i det svenska samhället
- “Där man bränner böcker bränner man snart också människor”
- Hädelse och hets
