“De skall smida om sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar. Folken skall inte lyfta svärd mot varandra och aldrig mer övas för krig” (Jesaja 2:4).
När personer ombeds räkna upp sina förebilder blir det ofta: Mahatma Gandhi, Martin Luther King och Nelson Mandela. De är självklara och okontroversiella, ingen säger emot. Men vad vet vi om dem egentligen? Eller om föregångarna, som inspirerade dem? Till exempel Henry David Thoreau eller Leo Tolstoj.
Leo Tolstoj
Den senare var en rysk greve, född nära Tula i dåvarande kejsardömet Ryssland 1828. Tolstoj är mest känd som författare till romanerna “Anna Karenina” samt “Krig och fred”, men var också moralfilosof, tidig vegetarian och grundare av den kristna anarkismen. Boken The Kingdom of God is Within You (Guds rike finns inom dig) från 1894 är en uppföljare till “Min religion” tio år tidigare.
Tolstoj argumenterar för en enkel, avskalad och personlig gudstro, lik kväkarnas som han också nämner i början av boken. Vidare kritiserar Tolstoj kyrkors och staters makt över sina undersåtar, de rika och privilegierade klassernas utsugande av de arbetande, slaveri och kolonialism. I centrum för icke-våldsbudskapet står Jesu ord, särskilt Bergspredikan (Sermon on the Mount, Matteus 5-7).
Tolstojs tankar är moderna och giltiga i vår tid, men också extremt moralistiska och lite naiva. Inte kunde han veta att två stora världskrig skulle bryta ut och kejsardömet Ryssland (ihop med andra) gå under, flera revolutioner och inbördeskrig bryta ut, Lenins regim följas av Stalins. Alla kristna praktiserar inte icke-våld (som vi ska se i del 6), samtidigt som anhängare av andra religioner kan göra det.
Mahatma Gandhi
En sådan var Mahatma Gandhi, som 1893-1914 vistades i Sydafrika. Indierna tvingades bära särskilda pass, som vita inte behövde. I början ledde han en protest, där gruppen brände dem och slutade inte, fastän polisen beordrade och slog dem. Gandhi grundade en farm, döpt efter Tolstoj. Han ansåg också att alla människor, oavsett religion, var Guds barn.
I en tidigare krönika visade jag hur Gandhis icke-våld ofta triggade våld mellan Indiens tre största etniska grupper: hinduer, muslimer och sikher. Han använde då sitt politiska och religiösa inflytande (bl.a. fasta) för att avsluta dem. På ett sätt jag uppfattar som högmodigt och egocentrerat. Jag kritiserade också hur Gandhi tvingade andra att leva efter hans dogmer för att sedan ändra dem.
Gandhis idéer bidrog visserligen till Indiens självständighet från Brittiska imperiet. Men de hindrade inte Pakistan från att bryta sig loss. Och senare Bangladesh från Pakistan. Inte heller hindrade de Indien och Pakistan från att skaffa sig kärnvapen. Kashmir fortsätter vara en het potatis. Det var inte mer än cirka en månad sedan Pakistan stängde sitt luftrum efter en väpnad incident med Indien.
Martin Luther King
Trots att slaveriet avskaffades 1865, tog det ytterligare 100 års kamp för svarta att uppnå medborgerliga rättigheter. Vi kallar det Medborgarrättsrörelsen (Civil Rights Movement). En föregångare var Rosa Parks, som vägrade lämna plats åt en vit passagerare på en buss i Montgomery, Alabama. En annan var aktivisten och nobelpristagaren Martin Luther King från Atlanta, Georgia.
Vägen heter icke-våld består av 14 tal. Pastor King lutar sig förstås mot Jesu kärlek och förlåtelse. Men kritiserar också Söderns rasdiskriminering och -segregation, religiösa företrädares förkastande av vetenskap, det militärindustriella komplexet och kapitalism. Kort sagt: frågor det amerikanska samhället (och vi andra) fortsätter brottas med. King lyfts ofta fram som en liberal symbol, men blev mot slutet övertygad socialist.
Det är ödets ironi att två av dessa fredshjältar blev mördade, Gandhi av hindunationalisten Nathuram Godse 1948 och King av James Earl Ray tjugo år senare. (Tolstoj dog på en järnvägsstation 1910, 82 år gammal.) Kennedy, Hammarskjöld och Palme lär oss att de som predikar icke-våld mördas, medan de som praktiserar våld överlever.
Med Nelson Mandela är det mer komplicerat, eftersom ANC från början förde en väpnad kamp. För den fängslades han på Robben Island och stämplades av Väst som terrorist. Dock lyckades senare icke-våldskamp och omvärldens protester krossa apartheid. Som president och nobelpristagare fokuserade Mandela på försoning och enande av Sydafrikas många folkgrupper. Senare presidenter har varit clowner.
En modern kvinnlig efterföljare är Oprah Winfrey. På fjolårets Golden Globe kopplade hon metoo till klass- och rasskillnader. Förutom den kända Rosa Parks nämner hon Recy Taylor, som våldtogs på väg hem från kyrkan i Alabama 1944. Om skyldiga män med makt, konstaterar Oprah: “their time is up”. Hon avslutar med drömmen om en tid “when nobody ever has to say metoo again”.
Av Tobias Persson
Litteratur:
The Kingdom of God is Within You av Leo Tolstoj
Vägen heter icke-våld av Martin Luther King
Serien ”Andlighet”
Två föregångareSlaveriIcke-våld- Kongo-Kinshasa
- Pingströrelsen
- Fanatism
- Folkbildning och mötesdemokrati
